Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebär yrket? Ur min synvinkel får man se vad yrket innebär och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar även vad som händer då jag inte håller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? Utifrån mina egna upplevelser och utifrån de videoreportrar som jag har tittat på så berättar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighetmed de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En avIASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagetssituation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att denskulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera ivilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiskahändelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del påintervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker.

Att kommunicera med hjälp av bilder är en vanlig metod i dagens postmoderna samhälle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans ämne historia har de didaktiska metoderna under senare år varit föremål för närmare granskning. Två av de metoder som lyfts i detta sammanhang är berättelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie är således att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlärnings- och förståelseprocess.

?Bland betygskrav och centrala innehåll?En undersökning av hur LGR-11 påverkar bedömning och undervisningens innehåll."Among rating requirements and core content"An examination of  how the LGR 11 affects the assessment and teaching content. Syftet med den här undersökningen är att få en fördjupad förståelse av innevarande kursplanen i bild och den innebörd den får i lärares dagliga arbete i bildsalen, främst när det gäller bedömning. Syftet är dessutom att undersökningen kan vara till hjälp för att säkerställa att formulera uppgifter och bedöma dem enligt Lgr11:s kursplan i bild.I undersökningen studeras vad styrdokumenten och bedömningsstöden som Skolverket gav ut i samband med sjösättningen av Lgr11 säger om hur bedömning och undervisningens innehåll ska se ut. I studien undersöks skillnaderna mellan Lpo94 och Lgr11:s kursplaner genom en jämförande textanalys och bearbetas med hjälp av litteratur inom området. Studien har inriktats på grundskolans senare år, och det är kursplanerna i bild för årskurs 7-9 har undersökts.Studiens resultat visar bland annat på att vad som ska studeras har tydligare skrivits fram i den senare kursplanen.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation? Nivå: C?Uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pontus Eriksson & Aram AmeinHandledare: Per?Arne WikströmDatum: 2013-08 Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.  Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare.

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper.

Bakgrund och problem: Syftet med bolags årsredovisningar är att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska ställning och andra väsentliga händelser som inträffat under året. Användaren av en årsredovisning ska genom att läsa den få en rättvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade på den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta på olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information på ett sätt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet är att undersöka två bolags årsredovisningar, Aranäs och BRIO, för att se om användaren får en rättvisande bild av bolaget genom att läsa årsredovisningarna.Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast dessa två bolags koncernredovisningar under tre år, 2008-2010. Fokus ligger inte på att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan på att bedöma helheten och årsredovisningens utformning i förhållande till bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.Metod: En beskrivande studie har genomförts där vi har läst årsredovisningarna flera gånger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom årsredovisningen. Utifrån en undersökningsmodell har olika delar i årsredovisningen sedan bedömts för att se hur väl årsredovisningen som helhet kan anses ge användarna en rättvisande bild av bolaget.Resultat: Aranäs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.