Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden..

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..

Popular culture is a phenomenon of growing importance in the society today. Children and teenagers are increasingly using popular culture in their everyday life to reflect and answer questions about their identities and the meaning of life. Swedish primary and upper secondary schools are expected to prepare their students for adulthood and to provide them with tools to explain understand and problematize contemporary society. From this perspective it is relevant to question whether the schools achieve this and whether the instruction given there represents the contemporary society. For the purpose of knowing more about how popular culture is perceived and dealt with in the Swedish education system, this study examines how eight textbooks in Religious Education (RE) and the national curriculum for upper secondary school discuss and treat popular culture.  The study focuses on when and in what ways the textbooks mention popular culture and if the curriculum provides any supportive base for including popular culture in religious education.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i JönköpingExamensarbete 10 poänginom Allmänna UtbildningsområdetLärarutbildningenHöstterminen 2004AbstractEmma Broberg, Karin Järnberg & Jennie HelgeChildrens creative activityA study about what preschool teachers think about children?s creative activity as a pedagogictool.Number of pages: 36The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools andin kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitativemethod and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six inkindergarten.We base our study on the following question:How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children?screative activity?The result of the study didn?t show any difference between kindergarten and preschool. Theyboth consider that creative activity is important for children?s learning and development.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk.Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design.

Denna undersökning syftar till att undersöka sanningshalten i medias artiklar om barns TV-tittande. För att göra det, jämfördes flera tidningsartiklar med vetenskapliga artiklar som handlar om barns tv-tittande. Endast de tidningsartiklar som hänvisar till vetenskapliga artiklar användes för denna undersökning. Resultaten visar att media ibland vinklar fakta, men överdriver riskerna med yngre barns tv-tittande i jämförelse med vad som skrivs i de vetenskapliga artiklarna. I flera fall har även de positiva effekterna tonats ned, såväl i tidningsartikeln som i den vetenskapliga artikeln.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna om komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första är att redogöra för vad regelverket och experterna anser om ämnet. Det andra är att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bättre kvalitet på redovisningen. Det tredje är att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjärde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag väljer att tillämpa anskaffningsvärdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra väljer att redovisa till verkligt värde..

Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling.

Samtidigt som jeansen har gått ifrån att vara ett arbetarplagg till en basvara i de flesta människors garderober har det även utvecklats en subkultur kring denim. Denna subkultur består av personer som ser jeans som något mer än bara ett plagg, för vilka jeansen blivit som en livsstil. Dessa konsumenter skiljer sig avsevärt ifrån den stora massan i den aspekten att de besitter en stor kunskap om jeanshistoria och konstruktion, samt konsumerar en annan typ av jeans, med fokus på kvalitet och material snarare än en trendig look. Denna studie utgår ifrån Kotler, Armstrong, Harris och Piercys (2013) modell av köpprocessen bestående av fem steg; behovsidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, köpbeslut och utvärdering efter köp. Semistrukturerade intervjuer används för att samla in data, som sedan analyseras och diskuteras utifrån teoribasen.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8.