Sök:

Sökresultat:

9141 Uppsatser om Bildämnets status - Sida 3 av 610

Status - Musikstil - Attityd : en enkÀtundersökning bland studenter och lÀrare pÄ Kungl. Musikhögskolan och nÄgra utvalda grund- och gymnasieskolor i Stockholm

This study aims to determine whether pupils, students and teachers at various music schools feel that there is a difference in status between different music styles/genres, and if this has an impact on the individual level. The survey was conducted with a digital survey that was e-mailed to junior/high schools with music profile in the Stockholm area and to all the teachers and students at the Royal College of music in Stockholm (KMH). Due to low participation by students and teachers from the junior/high schools the students and teachers of KMH became the main object of the study. The results shows that a majority of the main group of this study feels that there is a difference in status between different music styles/genres. The study also shows that half of the participants believe that the difference in status affects them on an individual level.

Idrott och hÀlsa - en frÄga om status?

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa i relation till Àmnets status idag och i framtiden. Vi vill dÀrmed undersöka hur lÀrarutbildare resonerar om Àmnet Idrott och hÀlsas status samt hur lÀrarutbildare anser att Àmnet kan förstÀrkas i framtiden. Uppsatsen bygger pÄ enkÀtstudie dÀr vi vÀnder oss till lÀrarutbildare i Idrott och hÀlsa pÄ tvÄ utbildningsorter.För att lÀsaren ska fÄ en förstÄelse för omrÄdet ger vi en teoretisk bakgrund. DÀr behandlas varför Idrott och hÀlsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsÀttningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förÀndringar i lÀroplanen och lÀrar- och Àmnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lÀrarutbildarna tycker att Àmnet Idrott och hÀlsas status Àr oförÀndrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har pÄverkat Àmnets status.

LÀrarlegitimation och status : lÀrares uppfattningar om en legitimations inverkan pÄ lÀraryrkets status

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarstudenters och yrkesverksamma lÀrares uppfattning om lÀraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan pÄ lÀraryrkets status. De övergripande frÄgorna behandlar hur lÀrarstudenter och yrkesverksamma lÀrare uppfattar lÀraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lÀrarlegitimation skulle kunna ha för inverkan pÄ yrkets status. Vidare frÄgas om en lÀrarlegitimation kan professionalisera lÀraryrket. I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lÀrare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjÀlp av en enkÀt riktad till lÀrarstudenter pÄ sitt sista studieÄr samt redan yrkesverksamma lÀrare frÄn tre geografiska omrÄden. Resultatet visar att lÀrarstudenter och yrkesverksamma lÀrare uppfattar lÀraryrkets status vara mellan lÄg och medelhög.

DEN OSYNLIGA PROFESSIONEN. En studie över fackföreningen DIK:s förÀndringsarbete med bibliotekarieyrkets status

The aim of this Master's thesis is to study how DIK (Documentation, Information and Culture), the major trade union for Swedish librarians, work with the status and professionalization of the occupation. The status is, as we see it, low and depending on several factors. They are among others: the knowledge base, how extended the research base is and the domination of women within the profession. These factors all work together to maintain the status and the prestige of the occupation at a low level. With the help and work of the trade union DIK the status can improve if the focus is right.

Status i sitcoms : En klass- och genusanalys av Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en jÀmförande klass- och genusanalys av tvÄ stycken situationskomedier: Two and a Half Men och The new Adventures of Old Christine.Vi undersöker vad som genererar status i de tvÄ serierna och om detta skiljer sig nÄgot serierna emellan. Vi kommer bland annat fram till att egenskaper som ett lyckat Àktenskap och god ekonomi Àr statusbringande medan ett misslyckat Àktenskap istÀllet lÀtt genererar lÄg status..

Statushistorier Invandrares etablering pÄ arbetsmarknaden ur ett statusperspektiv

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund frÄn Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrÄn deras berÀttelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men ocksÄ i ursprungslandet, det vill sÀga de lÀnder personen vuxit upp i. Vi vill Àven se vilka konsekvenser denna etablering och statusförÀndring leder till för ett begrÀnsat urval akademiker med invandrarbakgrund.FrÄgestÀllningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika lÀnderna och eventuellt skillnaden dÀr emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden?.

Bild uttrycker mer Àn tusen ord : - en kvalitativ studie om Àmnet bilds legitimitet i grundskolan

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.

KönsmÀrkning och statusrelevans i folkbiblioteksvÀrlden

The main purpose of this Masters thesis is to examine gender division in public libraries by reviewing literature and interviewing eight public librarians and two chief librarians. The reason why we decided to investigate this topic is the lack of research concerning sex-segregation in library and information science. By choosing this subject we intend to deepen the understanding of the significance of gender both within the public library and of the occupation in general. Some researchers claim that the low status of librarianship is a result of the large proportion of women in the profession. We want to find out how our informants view the relation between professional status and female domination.

"Jo men det Àr ju en betong? : En kvalitativ studie om pojkars syn pÄ och attityd till polisen studerat utifrÄn socialekologisk teori

Denna studie undersöker pojkars syn pÄ och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i Äldrarna 15-19 Är. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, dÀr deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att tvÄ kommuner i Stockholms lÀn valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta omrÄdena ofta övertar normer och vÀrderingar ifrÄn personer i detta omrÄde. Detta gör att attityder till polisen kan antas Àrvas via personer i omrÄdet vilka torde se olika ut i olika utsatta omrÄden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant dÄ syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivÄer av socioekonomisk status.

LÀrares uppfattning om yrkets statusförÀndring under 30 Är : En intervjuundersökning om Ätta lÀrares uppfattning om yrkets statusförÀndring

This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of SödertÀlje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers.

Mer för prakten Àn för nyttans skull. : Statusmarkeringar i bouppteckningar frÄn Virestad socken 1750-1759

Most scientists believe that in the good times the peasant had the opportunity to follow fashion. Virestad parish does not follow fashion. My purpose is to try to understand something of the mechanism that made Virestad do so: that I will do by analyzing the results in relation to the concept of status. My main source is estate inventories. Here I examine the status markers and differences in what they invested in clothes and jewelry in relation to the estate's proceeds.The lower the balance, the more percentage they need to put on clothes.

Sociometrisk status och arbetstilfredsstÀllelse : en kvantitativ studie av olika prediktorer för arbetstillfredsstÀllelse

Denna uppsats Àr en kvantitativ studie som haft som syfte att undersöka vad som bÀst predicerar arbetstillfredsstÀllelse. De variabler som har mÀtts som eventuella prediktorer Àr; sociometrisk status enligt sociometerteorin, socioekonomisk status, personlig kÀnsla av makt samt personlighetsdraget extraversion. Urvalet bestod av (N=128) deltagare som alla var anstÀllda av ett medelstort företag. Denna studie har utgÄtt frÄn en liknande studie The Local-Ladder Effect: Social Status and Subjective Well-Being (Anderson, Kraus, Galinsky & Keltner, 2012) som handlade om subjektivt vÀlbefinnande och sociometrisk status. ArbetstillfredsstÀllelse mÀttes enligt MSQ (Minnesota satisfaction questionnarie).

Personbilsmekaniker - lÄg status? Car mechanic - low status

Yrket personbilsmekaniker har genomgÄtt en stor förÀndring. Idag stÀlls det helt andra krav pÄ mekanikern Àn det gjordes för nÄgra Är sedan. BÄde miljökrav och ökande brÀnslepriser har gjort att biltillverkarna tvingats att göra bilarna mer brÀnslesnÄla och mer snÀlla mot miljön. Detta har gjort att bilarna idag Àr mer tekniskt avancerade Àn förut, och dÀrför alltmer svÄra att serva och reparera. Det stÀlls dÀrför helt andra krav pÄ mekanikern nu.

Som en schackpjÀs : om socialsekreterares upplevelser av sin yrkesstatus vid handlÀggning av försörjningsstöd

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it.We?ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews.

Är det inne att vara ute? : LĂ€rares argument kring utomhuspedagogik

En undersökning om det ÄlÀndska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptÀcka hur livet var pÄ sjön pÄ de ÄlÀndska fartygen under mellan Ären 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrÄn hieratiska sjömanslivet fÄ fram vad som gav status pÄ de ÄlÀndska fartygen.  Resultatet visar att för att fÄ de ÄlÀndska fartygen gÀllde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen fÄ inom tvÄ kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hÄrd.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->