Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat.

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik..

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en länk mellan människor ? en studie om kantorers förhållningssätt till populärmusik vid förrättningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats är att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhåller sig till populärmusik under förrättningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populärmusik och hur den påverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer från tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser på populärmusiken och hur den har påverkat deras yrkesutövning som kantorer.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.

Syftet med studien var att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Dennauppsatsärallmänochoffentlighandling.Författarenharupphovsrättenochuppsatsenfårintebegagnasannatänförenskiltbrukutanförfattarenstillstånd..

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i så fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan påverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under självständiga arbetsformer. Studiens historiska utgångspunkt med bakgrundsmusikens framväxt beskriver hur människors ordning och arbetsinsats kan påverkas på olika sätt av den. Studien åskådliggör också varför människan påverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar på hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag på egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.