The aim of this thesis is to examine possibilities concerning subject access to fiction film, i.e. appropriate ways to describe fiction film for subject retrieval. Problems regarding subject indexing in general, and subject indexing of fiction film in particular, are identified, as well as the uniqueness of fiction film and film genres. Four types of subject aspects are discussed: form and genre, fictitious characters, setting, and general topics. Several guidelines, form- and genre lists, and subject headings lists are examined and treated as potential indexing tools.

Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

I detta examensarbete beskrivs uppdrag, tillvägagångssätt och resultat för framställning av prototyper för editering av webbsända presentationer. Prototyperna består av två produktionslägen, On-Demand och Live, anpassat för en befintlig webcast- produkt. Utvecklingen har skett iterativt tillsammans med uppdragsgivaren Qbrick. För att prototyperna ska uppnå en god användbarhet har kognitiva- & heuristiska genomgångar genomförts. Funktioner och tilltänkta arbetsflöden har tagits fram efter en användarprofil utifrån resultat av genomförd förstudie.

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv. SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning.

För att behålla kroppens fungerande temperatur vid utövande av aktivitet krävs träningskläder i ett material som kan transportera fukten från kroppen och samtidigt minimera ansamlingen av vätska på huden. Utvecklingen av nya material med förbättrade funktioner går ständigt framåt. I denna rapport har olika fibrer jämförts för att kunna komma fram till vilket material samt passform och varukonstruktion som lämpar sig i ett underställ avsett för män vid utövande av medelhög vinteraktivitet. Resultatet skall ligga till grund för en produktutveckling av ett underställ åt företaget Salming Outdoor. Grunden lades genom en utförlig materialinsamling där artiklar och litteratur inom ämnet granskades.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hp.

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

I januari 2007 släpptes Windows Vista i Sverige. Huvudsyftet med denna rapport var att identifiera de nya funktionerna i Windows Vista och med hjälp av lämpligt ramverk analysera hur dessa funktioner påverkar användaren i sitt vardagliga bruk med datorn. Studien inleddes med att vi identifierade Windows Vistas nya funktioner och gränssnitt genom en litteraturstudie från Microsoft och genom eget arbete med Vista installerat på våra datorer. Sedan gjordes ett urval av funktioner som vi ansåg representera det nya gränssnittet i Vista. Efter litteraturgranskningen av Vista införskaffades relevanta teorier och modeller som kunde appliceras för att mäta användbarheten av Vistas nya funktioner.

Syftet med uppsatsen är att historiografiskt analysera forskning gjord kring prästfrurollen och prästgården som företeelser och institutioner i den svenska kyrkan från reformationstidevarvet till början av 1900-talet. Båda har varit väsentliga delar av den så kallade prästgårdskulturen men tappat mycket av sin betydelse idag, det ställs inte längre några särskilda förväntningar på prästfruars engagemang i församlingen och majoriteten av landets prästgårdar har sålts till privatpersoner. De båda har dessutom varit starkt länkade till varandra. Vad har de haft för funktioner? Hur och varför har dessa funktioner förändrats?Prästfrun verkar länge ha varit en anonym person i den svenska kyrkohistorien men har nu börjat träda fram, till exempel i den forskning som utgår från ett genusperspektiv.

Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda.

Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.