Ett utvecklingssamtal innehåller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mäta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet är att mäta de aspekter som kan härröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och värdering av ledarskap kan räknas. Problemet med att mäta dessa aspekter är framförallt att de till stor del beror av subjektiva värderingar i flera led, från dem som genomgår samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. Frågan är huruvida det är möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket då innebär att resultatet av utvecklingssamtalet därmed skulle tjäna på att kunna mätas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förutsättningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Syftet med uppsatsen var att förklara vilka avvikelser från redovisningsrekommendationer som företag gör samt om det är vanligt förekommande att företagen medvetet avviker från rekommendationerna. Vi gjorde en dokumentstudie med utgångspunkt från sekundärdata i form av årsredovisningar från aktiebolag i Sverige. I dokumentstudien påträffades en avvikelse från redovisningsrekommendationerna vilket medförde att någon statiskt analys inte kunde göras. Syftet med uppsatsen ändrade inriktning då vi ville förstå varför avvikelser från redovisningsrekommendationer i obetydlig grad figurerar och förklara varför man följer rekommendationerna utan att avvika när möjligheten finns. Undersökningen ändrades från en deduktiv till en induktiv ansats.

Syftet med denna uppsats var att studera i vilken utsträckning externa intressenter använder idrottssektorns årsredovisningar samt att kartlägga intressenternas attityder till innehållet i årsredovisningarna. Agentteorin och intressentmodellen visar att idrottssektorns årsredovisningsintressenter borde använda årsredovisningar samt att främsta användningsområde borde vara som kontrollverktyg. Vår undersökning var av survey-karaktär och vi genomförde en enkätundersökning kompletterad med en fallstudie. Resultaten visar att majoriteten av intressentgrupper använder idrottssektorns årsredovisningar och användningsområdet är främst som kontrollverktyg. Majoriteten av intressenterna vill även se koppling mellan måluppfyllelse och resultat, en förklaring till det egna kapitalets storlek samt en plan över hur det egna kapitalet skall utvecklas.

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar. Vår stora utmaning är att hitta olika inlärningsstrategier som utgår från varje elevs starka sida och bygger vidare därifrån. Syftet med detta arbete är att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Vi vill även ta reda på om de använder sig av språklig mångfald i sin undervisning. I vår teoridel tar vi upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskola och särskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och språklig mångfald är.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

På senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt är utbrändhet ett ämne som får allt mer utrymme i samhällsdebatten i takt med att antalet långtidssjukskrivna i Sverige ökar. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. Därefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas så att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrändhet går att motverka. Med hjälp av litteratur inom området presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lärare som undervisar i de tidigare åren anser om att använda dans som estetisk lärprocess i barns språkutveckling samt hur lärprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lärprocess och språkutveckling. För att få svar på syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lärare. Det resultat som har framkommit är att de intervjuade lärarna är positiva till att använda dans som estetisk lärprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lärprocess används. Dels ses dansen som ett språkligt uttryck som främjas av användning, dels ses dansen som främjande för språkutvecklingen i tal- och skriftspråket.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Bakgrund Att drabbas av Diabetes Mellitus innebär att du måste genomföra en rad livsstilsförändringar med avseende på kost, motion och socialt liv. En god kontakt med sjuksköterskor kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar.Syfte Att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar och sjuksköterskans bemötande av personer med Diabetes Mellitus typ 1 mellan 18-40  år med fokus på kost, motion och socialt liv.Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med Diabetes Mellitus typ 1. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar: Svårigheterna att genomföra livsstilsförändringar, fördelarna av att genomföra livsstilsförändringar och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta livsstilsförändringar. I resultatet framkom det att personer med diabetes typ 1 upplevde svårigheter såsom psykiska påfrestningar, påverkan på det sociala livet, planering och ökat kontrollbehov. Fördelar som framkom var en ökad självkännedom, känsla av gemenskap och att få en sund livsstil.

I det här arbetet undersöker vi hur retrotrenden påverkat digitala spel. Vi undersöker hur retro blivit en erkänd stil och varför den har blivit det. Vi undersöker dess koppling med nostalgi, hur nostalgi fungerar och varför man kan tänkas vilja använda sig av det när man ska utveckla ett digitalt spel. Retro är inte ett fenomen som är medie exklusivt till digitala spel, vi undersöker hur retro verkar i andra medier och hur medierna blandar retroelement med varandra. Det är inte ovanligt att samtida digitala spel influeras av retrospel eller rent av utvecklas i syfte att bli ett nyproducerat retrospel, detta är något som vi gestaltar i vår produktion av ett digitalt spel.