Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har Bibeln som grund för sin ideologi.

Syftet med denna uppsats är att studera Eleazars tal i Josefus Det judiska kriget i förhållande till bibliska och rabbinska traditioners syn på själen. Jag vill undersöka hur detta tal förhåller sig till Bibeln och andra delar av den samtida judiska traditionen, och till den samtida grekiska filosofin. Detta tal som Josefus tillskriver Eleazar är förlagt till händelser som utspelades omkring år 73 evt. och återfinns i Josefus verk om det judiska kriget (The Wars of The Jews, bok 7, kap. 8).

Uppsatsen är skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundläggande syftet med uppsatsen har varit att titta påSynen på sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbärande i det svenska samhälletDet övergripande målet med detta arbete har inte varit att skriva ännu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra länder. Jag har även valt bort användandet av koranen och Bibeln som litteraturkällor.Uppsatsens del I inleds med några stycken som tar upp:synen på sjalen i Sverige,sjalen i västerländsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhället när det gäller ?muslimska kvinnor bärande sjal?.Detta för att få en grund att utgå ifrån när jag sen tittar på argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III också en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa på att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vår uppfattning i denna samhällsfråga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att ställa fem frågor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för ställning i sjaldebatten.

I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med.

Studien undersöker hur religionsundervisning kan utvecklas för att göra det mer intresseväckande för eleverna i gymnasiet. Genom tre intervjuer med både elever och en lärare har synen på religionsundervisning kommit fram. Utifrån olika tema har intervjuerna analyserats i relation till teoretisk bakgrund. Detta för att uppnå syftet och målen med denna uppsats nämligen att svara på hur man kan diskutera och reflektera kring elevernas religionsundervisning samt hur man få undervisningen mer närvarande för eleverna. Med närvarande menar jag relationen mellan elevernas deras vardagsliv och religionskunskap.Ulf Sjödin och Jönsson Rune, Perssons Liljefors Bodil har ägnat sig åt studier om religionskunskap engagemang i grundskolan.

Abstract: In this following thesis I enquire the teaching of reincarnation within the New Testament. More specifically I examine how the author Paramahansa Yogananda?s interprets the teaching of reincarnation and his analysis of the prologue to the Gospel according to John. The idea of reincarnation is not a teaching commonly associated with Christian teachings and it has never been advocated within Christian orthodoxy. However, the idea of reincarnation has recurringly been advocated by Christians.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.

The aim of this study was to analyze the transtextual relationship between Hjalmar Söderberg's Jahves eld (The Fire of Yahweh, 1918) and the Book of Exodus. A limitation was set to just focus on the theme regarding the horned face of Moses, which Söderberg extensively discussed in his book, both through narrative and commentary. The methodological and theoretical approach could best be described as a qualitative text analysis where Gérard Genette's model of five types of transtextual relationships (intertextuality, paratextuality, metatextuality, architextuality and hypertextuality) was used in order to systematically classify the various relationships and in a thorough way relate the texts to each other.The analysis shows that the transtextual relationships are many and varied, and some appears to be more relevant to the study than others. Due to the composition of Jahves eld, its first part (?I österland, i fjärran tid?, most easily described as a paraphrase and pastiche of the Book of Exodus) can be identified as a hypertext to the Book of Exodus, while the second part (?Markels försvar?) is rather a metatext to both the first part and the Book of Exodus.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att undersöka vad som tyder på att C.S. Lewis har influerats av den bibliska Djävulen i hans skildrande av två ondskefulla gestalter i Narnia. Dessa två karaktärer är den vita häxan och den vita häxan. I studien har jag valt att göra en komparativ undersökning av vilka kopplingar och likheter som finns mellan den bibliska djävulen och Lewis framställningar av den gröna respektive den vita häxan. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös grund med en hermeneutisk utgångspunkt där Bibeln och Holms djävulssymboler har fungerat som jämförelseunderlag.

The aim of this study has been to try to understand the meaning of dikaiosuvnh qeou` in Rom 3:21-26, and how man receives this righteousness.The study has two main parts. The first part is a study of Greek terms and words, where the following terms are examined: First the iJlavskomai word group, and especially the word iJlasthvrion. Secondly the words divkaio" and dikaiosuvnh. Thirdly the word novmo" and fourthly the words pisteuvw and pivsti". The final term examined is ajpoluvtrwsi".

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade.

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.