Sökresultat:
483 Uppsatser om Bibehćllna miljökvaliteter - Sida 30 av 33
Livet bortom arbetslinjen: visioner för nya förhÄllningssÀtt till arbete som strÀvar Ät jÀmlikhet och omsorg om miljön
Att skapa arbete Àr idag den störta frÄgan pÄ den politiska dagordningen. Arbetslösheten Àr ettproblem eftersom arbetet, för de flesta, Àr kÀllan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle intebehöva vara ett problem, tvÀrtom Àr en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi skaslippa jobba sÄ mycket. Men istÀllet för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen sÄ att vi nu anvÀnder bÄde mÀnskliga resurser och naturresurser pÄ ett sÀtt som ökar ojÀmlikheten och miljöpÄverkan till kritiska nivÄer för mÀnniskans fortlevnad. Samtidigt som vifortfarande inte lyckas tillfredsstÀlla allas basbehov.Uppsatsen syften Àr att formulera visioner om nya förhÄllningssÀtt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förÀndring i en tid dÀr ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra.Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas pÄarbetsmarknaden om deras visioner.
RekreationsvÀrden i parker och grönomrÄden : vilka Àr de? Hur kan de vÀrderas och bedömas?
Rekreation har flera definitioner, i denna studie anvÀnds definitionen "ÄterhÀmtning i en stÀrkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för mÀnniskors hÀlsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö Àr en viktig del av stadsbornas möjlighet att ÄterhÀmta sig frÄn vardagens stress och krav.
De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, bĂ„de inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ămnet miljöpsykologi behandlar frĂ„gor som berör mĂ€nniskans relation till sin nĂ€rmiljö och miljöns pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan. Denna studie behandlar rekreationsvĂ€rden i park och grönomrĂ„de, den gör ett försök att ta reda pĂ„ vilka dessa rekreationsvĂ€rden Ă€r och var de finns.
I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturomrÄden med en god kvalitet nÀr det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnÄr kriterierna priset GSA. MÄlet med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrÄn kriteriet rekreation.
Som exempel pÄ verktyg för bedömning och vÀrdering av park och grönomrÄdens rekreationsvÀrde testas Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer (Grahn, 2005).
Hur kan spannmÄlsproducenter skapa kundanpassning? : fallet SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp
Marknadssituationen för spannmÄl stÀller inte krav pÄ att producenten mÄste veta vart
spannmÄlen tar vÀgen efter att den har skördats. DÀrför fokuserar spannmÄlsproducenter
pÄ avkastningsvolymen i sina anstrÀngningar att fÄ en sÄ hög intÀkt som möjligt.
Livsmedelsindustrin kan vÀlja mellan de olika kvaliteter, som finns pÄ marknaden, för att
ingÄ i den egna processen. UtifrÄn denna utbuds- och efterfrÄgesituation skapas
marknadspriser pÄ de olika varorna.
Denna marknadsbild hÄller pÄ att förÀndras efter hand som förÀdlingsföretagen inser att
de kan fÄ tag pÄ produkter, som bÀttre passar in i deras produktionsprocesser, om de gÄr
direkt till rÄvaruproducenterna och stÀller krav pÄ dessas produktion. Eftersom denna
situation Àr ny för bÄda parter, uppstÄr en del problem sÄvÀl i förstÄelse för de övriga
aktörernas produktionsförutsÀttningar som i prissÀttningen pÄ produkterna.
Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begrÀnsningar, som
rÄvaruproducenter och industri har för att Ästadkomma en god samordning vid
utformningen av produkter och dÀrigenom öka lönsamheten för bÄda parter. För att
utvÀrdera samordningsmöjligheterna anvÀnds SöderslÀtts SpannmÄlsgrupp sÄsom
fallföretag, och det gÀller dÄ samordningen mellan detta företag och nÄgra av dess kunder
? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.
VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.
Utvecklingsprogram för Nytorps gÀrde : ett förslag till utvecklingen av ett parkomrÄde i Stockholms ytterstad
En förtÀtning av huvudstaden har alltjÀmt kommit att accepteras som den utgÄngspunkt efter vilken Stockholm stad ska fortsÀtta att vÀxa. Hammarbyhöjden och Björkhagen rÀknas till det omrÄde som enligt översiktsplanen pekas ut som den centrala stadens utvidgning och pÄ sikt tror man att 1500-3000 nya bostÀder ska kunna rymmas inom de tvÄ stadsdelarna. Nytorps gÀrde utgör ett större grönomrÄde som finns i nÀra anslutning till Hammarbyhöjden och Björkhagen. OmrÄdet beskrivs enligt stadens sociotopkarta som en landskapspark dÀr invÄnarna har möjlighet att ta del av natur, grönska, rekreation, lek, möten och sociala aktiviteter. Parken Àr lokaliserad i ett attraktivt lÀge i staden och i takt med att befolkningen i Stockholm ökar och kravet pÄ fler bostÀder blir alltmer akut kÀnns det relevant att undersöka möjligheterna till att exploatera omrÄdet.
HĂNDER, HUVUD OCH HJĂRTA - En fĂ€ltstudie om platsens betydelse för gröna livsval i Skattungbyn
De senaste Ă„ren har fokus i en del forskning flyttats frĂ„n att det Ă€r storskaliga tekniska lösningar som ska lösa vĂ„ra miljöproblem, till att mĂ€nniskor sjĂ€lva mĂ„ste förĂ€ndra sina liv. Ăkad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det Ă€r ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rĂ€ttvist samhĂ€lle. Samtidigt sker gröna livsval alltid nĂ„gonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats pĂ„verkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor mĂ„nga som försöker leva grönare liv.
Jag gör alltsÄ blir jag - en studie om rektors strategi kring organisation
Syfte: Syftet med studien Àr att nÄ ökad kunskap om organisationen pÄ 6/7-9skolor och om hur rektorer pÄ 6/7-9skolor pÄ ett strategiskt sÀtt anvÀnder organisationen för att förverkliga lÀroplanens skrivning om vad lÀrare ska göra vad det gÀller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgÄr frÄn en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebÀr att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten Àr inte objektivt beskrivbar utan beror pÄ vilket perspektiv man ser genom. I den hÀr studien har rektorernas perspektiv pÄ organisationen analyserats. Jag har Àven utgÄtt frÄn att rektorerna handlar rationellt i förhÄllande till mÄl och vÀrderingar utifrÄn sin kunskap, erfarenhet och skolans vÀrdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lÀrande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har anvÀnts vid intervjuer av sex rektorer.
à rstidernas park : ett gestaltningsförslag för Banvaktsparken
Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan.
Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.
VÀsterport och stadens utveckling i den nordvÀstra delen av Karlskrona
Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande
del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en
tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv,
tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska
faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder
kommer att behandlas i del III.
AvgrÀnsningar i svenska rehabiliteringstrÀdgÄrdar : en studie i inramning och ingÄngars utformning och dess betydelse för deltagarna
Jag har undersökt hur rehabiliteringstrÀdgÄrdar ser ut pÄ ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringstrÀdgÄrdar sÄsom alla trÀdgÄrdar bestÄr av mÄnga olika element har jag valt att börja utifrÄn och in genom att inriktat mig pÄ trÀdgÄrdarnas inramning och ingÄng. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i Àmnet för att ge en bakgrund. HÀr har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringstrÀdgÄrdar frÄn romartiden fram till vÄra dagar. Litteraturstudien behandlar Àven nÄgra av de mer betydande teorierna inom omrÄdet, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.
Byggemenskap som vÀg till god bostadsmiljö
Dagens bostadsbyggande tenderar att bli alltmer likriktat och boendealternativen dÀrför inte
tillrÀckligt varierade. Samtidigt individualiseras samhÀllet; tjÀnster och varor förvÀntas vara
anpassade för att svara optimalt mot individens krav. Ăven den egna bostaden innefattas av
detta. MÀnniskor vill ha ett personligt boende som de sjÀlva kan styra över vilket under lÄng tid
gjort att det egna huset med trÀdgÄrd varit populÀrt. Genom urbanisering har stÀderna blivit
ytmÀssigt större och invÄnarantalet högre.
IdrottslÀrares erfarenhet av undervisning i bollspel : en jÀmförelse av tre olika undervisningsmodeller i bollspel
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.
Landskapsanalys och stadsutveckling : en studie av Jonsboda
Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar.
Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.
Om elevers förkunskaper inför gymnasiematematiken. Analys av elva ÄrgÄngar matematikdiagnoser frÄn en medelstor svensk gymnasieskola
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utgÄende frÄn elva Ärs diagnosresultat frÄn en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, frÀmst inom omrÄdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse Àr de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte Àr Àven att diskutera diagnosens egenskaper som mÀtinstrument.Teori: Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr kritisk realism som kÀnnetecknas av en analys i olika nivÄer. En övergripande nivÄ i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förstÄelse svarar mot en djupare nivÄ. Analysen av elevernas begreppsförstÄelse vilar pÄ matematikdidaktisk teori.Metod: PÄ den aktuella gymnasieskolan har mellan Ären 2000 och 2010 alla elever som pÄbörjat ett nationellt program fÄtt genomföra en matematikdiagnos.
Balkongen i staden
Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte anvÀnds i den utstrÀckning den har potential att göra. MÄnga stadsbor kÀnner sig osÀkra och frÀmmande inför balkongen och dess förmÄga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemÄl, stilar och utsikter. För att kunna vÀnda stadsbornas osÀkerhet till glÀdje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och anvÀndas behöver stadsborna fÄ tillgÄng till sÄvÀl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika vÀrden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hÀlsa och vÀlmÄende genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.