Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov.Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

Förändringsarbete är en viktig och ständigt närvarande komponent vid ledning av dagens ochmorgondagens organisationer. Denna undersökning studerar förändringsarbetet under en omorganisering där tre skolor slås samman till en. I praktiken är det alltså två förändringar somimplementerats; en flytt av tre skolor till en nybyggd gemensam skola och en omorganisering, då de tre organisationerna blev en. Undersökningen följer 8 anställda på en av de tidigare skolorna med syftet att undersöka hur organisationer skall ledas under förändringsarbeten för att minimera mängden motstånd från de anställda så att förändringsarbeten kan genomföras så framgångsrikt som möjligt.En omfattande litteraturstudie genomfördes för att identifiera viktiga och relevanta teorier ochmodeller. Framför allt identifierades två modeller som tillämpas; Lewins 3-stegsmodell och Kotters 8-stegsmodell.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Insamling av skogliga data är en viktig komponent i alla skogsorganisationers eller företags planeringsprocess. Traditionellt har man använt sig av flygtolkning och uppföljning i fält för att ta fram skogliga data. Men metoden är relativt dyr och därför har jag valt att titta på alternativa metoder där man använder satellitbilder eller variabler som skattats utifrån satellitbilder för att automatiskt avgränsa bestånd med hjälp av segmenteringsteknik. För undersökningen har jag använt skogsvårdsstyrelsens skogsinnehav i Bäcksjön. Fastigheten ligger ca.

Nätverkssamhälle, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, använda av såväl samtidsobservatörer som visionärer. En uppfattningom att det samhälle vi ser idag väsentligen skiljer sig från det industrisamhälle somdominerade 1900-talet är inte svår att nära, och den för många självklara komponent somtillförts är just information och de mekanismer som omgärdar den. Att förändra samhället ärdock inget som enbart isolerad teknikutveckling åstadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i våra liv, förändrat våra vardagliga sysslor och det sättmänniskor kommunicerar med varandra.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer.Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed.Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten.

Bakgrund: Trycksår har alltid funnits inom vården och delas in i fyra grader. Trycksår utvecklas då ischemi uppstår över benutskott. Immobilitet och tryck orsakar ett minskat blodflöde. Det finns flera risker som bidrar till att trycksår uppstår. Det finns även flera bedömningsinstrument för att underlätta sjukvårdens bedömning av riskpatienter.

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

AbstractTitel: Verksamhetsstyrning med datoriserade IT-verktygFörfattare: Helena Falck Brismark och Marlene GadestedtNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiHandledare: Stig Sörling och Tomas KällquistDatum: januari 2015Syfte: Syftet med den här studien är att belysa fördelar och nackdelar med IT-baserade verktyg vid styrning och planering av daglig verksamhet i offentlig sektor.Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. Arbetet med studien har skett med en abduktiv ansats, vilket har medfört en interaktion mellan teori och empiri materialet vilket innehåller erfarenheter av IT-verktyg. Vi har här studerat IT- verktyget Laps Care. Den teoretiska referensramen har starkt påverkats av det empiriska materialet. Studien är en kvalitativ fallstudie med ostrukturerade intervjuer i fokus grupper.

Studien belyser verksamheten BIV, Barn i Väntan, och dess gruppverksamhet för barn i asylprocessen. Syftet är att undersöka varför BIV behövs för att stärka asylbarns identiteter och vilken eller vilka identiteter det är som stärks i verksamheten? För att undersöka detta har följande frågeställningar ställts: ? Varför vill BIV stärka asylbarns identiteter? ? På vilket/vilka sätt skapas möjlighet att stärka barnets identitet/identiteter i verksamheten? ? Vilken/vilka identitet/identiteter är det som stärks i verksamheten?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fyra enskilda intervjuer med gruppledare i verksamheten. Utifrån abduktiv metod har följande teman framträtt vid analysen; skapa ett sammanhang, barnidentiteten, dela erfarenheter med andra barn i liknande situation, att beröra det speciella, gruppen och självkänsla.Materialet har analyserats och tolkats utifrån symbolisk interaktionism, där jag främst använt mig av Meads bidrag om jagets och medvetandets utveckling och hur identiteten skapas i den sociala interaktionen med andra människor. Många barn upplever asylprocessen som mycket jobbig, vilket påverkar deras välmående både fysiskt och psykiskt.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Bakgrund och problem: Målkostnadskalkylering innebär att ett företag samarbetar med sina leverantörer för att tillgodose slutkundens önskemål och för att kontrollera kostnadsnivåerna. I vår uppsats undersöker vi vilka kontextuella faktorer som påverkar leverantörernas möjlig-het till inflytande inom ramen för en målkostnadskalkyleringsprocess samt hur leverantörer själva kan påverka processens förutsättningar.Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för den problematik som finns kring vad som avgör hur mycket en leverantör kan påverka målkostnadskalkylering.Metod: Vi har använt kvalitativ metod, och som en del i detta personliga intervjuer, för att kunna få en bra kontakt och för att kunna förstå respondenten. Vid urvalet av företag utgick vi från Volvo Personvagnar och tre av företagets leverantörer, Autoliv AB, Bulten AB och Finnveden Metal Structures AB, som vi har valt ut så att alla inte har samma beroendeställ-ning gentemot Volvo Personvagnar.Resultat och slutsatser: En av de kontextuella faktorer som påverkar leverantörers möjlighet till inflytande inom målkostnadskalkylering är leverantörens beroendeställning till köparen. Ju större beroende, desto mindre går att påverka. En annan faktor som påverkar är typen av komponent som leverantören tillverkar.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.

Vår studie handlar om barn med socioemotionella svårigheter där fokus ligger på utåtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebär att lärarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. Vårt syfte är att undersöka hur lärarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de använder. Vi upplevde att osäkerhet, rädsla samt frustation är ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utåtagerande barn. Därför har vi behandlat frågorna om vilka strategier lärarna använder för att bemöta barn med socioemotionella svårigheter.Vår undersökning är en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem lärare i olika verksamheter inom skolan.