Denna uppsats behandlar en jämförelse hur Auschwitz-Birkenau-museet samt Livrustkammaren arbetar med sina respektive artefakter rörande bevarandeperspektivet. Detta innebär att författarna kommer fokusera på hur respektive museum arbetar för att bevara autenticiteten i de artefakter som finns. Författarna valde att besöka Oswiecim, mer känt under namnet Auschwitz, som är en stad beläget i södra Polen. Ett besök till Livrustkammaren i Stockholm, Sverige, genomfördes även. Motiveringen för valet av Auschwitz-Birkenau museet samt Livrustkammaren är grundat i att de båda huserar utställningsartefakter vars unika egenskaper inte är påträffbar någon annanstans i världen..

Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida bebyggelse redovisas..

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.

Syftet med den här rapporten var att ta reda på hur bestånden av sydlig ladlav, Cyphelium notarisii (Tul). Blomb & Forsell, utvecklats på Gotland sedan senaste inventeringen 1997. Målsättningen var att också få fram mer kunskap om artens ekologi, biologi och status för att på detta sätt öka möjligheten att bevara arten. Fiskemuseet Kovik har byggnader med sydlig ladlav. Eftersom byggnaderna transporterats dit från olika håll på Gotland indikerar detta att laven kan finnas i fler områden och kanske är vanligare än vi i nuläget vet.

Vattendirektivets (2000/60/EG) krav på skydd och bevarande av vattenkvalitet i vattenförekomster har kraftigt ökat medvetenheten om vattenhänsyn och vattenvård i det svenska skogsbruket. Världsnaturfonden lanserade hösten 2011 tillsammans med skogsägarföreningarna (Södra skogsägarna, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna) vattenhänsynsverktygen NPK+ (Naturvärde, Påverkan, Känslighet och Plusvärde) och blå målklassning som hjälpmedel till skogsägare för att ta och synliggöra vattenhänsynen. Relevansen hos verktygen NPK+ och blå målklassning att identifiera och klassificera vattendrag efter vattenkvalitet undersöktes med antalet fiskarter som indikator på vattenkvaliteten. 55 vattendrag i Krycklanåns avrinningsområde strax utanför Vindeln i Västerbottens inland inventerades med NPK+ och blå målklassning i mitten av september 2011. Fältinventeringsdata analyserades statistiskt med fiskartsförekomst från en tidigare elfiskeinventering i vattendragen.

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

Sju gårdar i Hälsingland blev sommaren 2012 världsarv. Syftet med det här arbetet var att studera hur världsarvsutnämningen påverkade gårdarna ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Av vikt var att se om villkoren ändrades för byggnaderna i lagens mening i fråga om bevarande och vid eventuell ändring. Det var också av intresse att se om ägarna till gårdarna i och med utnämningen kände sig hindrade att sköta gården som de ville. Undersökningen grundade sig på en enkätundersökning som gjordes bland gårdsägarna och studier på väsentlig litteratur.

I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, fiske, boskapsskötsel och byteshandel innan storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet. Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom ringbarkning).

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters.

This thesis is based on an investigation to find out in what way 40 Swedish public librarieskeep and preserve their library materials. The investigation is based on inquiries sent outto the libraries. It deals with the keeping of books with regard to external factors which havedestructive effects on library materials as well as the safety at the library buildings. It is, aswell, about the preserving work being done at the libraries.Comparisons are made with literature and accounts about preserving measures and recommendationsregarding appropriate environment in premises and depositories. The resultsshow great differences between the libraries as to the library environment, i.e.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser.

The main purpose of this thesis has been to identify and discuss problems connected with the preservation of newspapers in Sweden. Another purpose was to see if the preservation of newspapers has been influenced by the fact that preservation studies in general concerns printed monographs and digital materials. This qualitative study is partly based upon interviews with four librarians experienced in working with newspapers and preservation. The thesis deals with cultural heritage in general and on a more specific level with newspapers where the following questions are dealt with: Why preserve? Who preserves? How to preserve? and What is preserved? Strategies used for preserving newspapers such as paper, microfilming and digitization are described as well as legal deposit, the Swedish microfilming programme and TIDEN, a digitization project of newspapers.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och bebyggelsen.