Fiskodling har visat sig pÄverka den biologiska mÄngfalden negativt, bl. a genom ökad nÀringsbelastning och Àndrad genetisk uppsÀttning genom att man avlat den odlade fisken pÄ andra egenskaper Àn vad som Àr fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken pÄverkan inplanterad fisk har pÄ invertebratfaunan och dÀrigenom den biologiska mÄngfalden. Studien Àr utförd pÄ HökensÄsomrÄdet i VÀstra Götalands lÀn dÀr det finns ett 20-tal sjöar som ingÄr i en sportfiskeverksamhet. I studien ingÄr sju stycken sjöar; fyra som Ärligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett frÄn de skyddade omrÄdena att vara pÄverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har pÄverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst pÄverkan i den sydöstra delen och minst i den vÀstra delen nÀrmast fjÀllkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper Àr fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har ocksÄ syftat till att visa om storleken pÄ skogsomrÄden med sammanhÀngande opÄverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns nÄgon trend frÄn sydöst till vÀst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjÀlp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar frÄn Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

This paper deals with the question of whether the symbolic language of the late Neolithic and middle Bronze Age was transferred from ceremonial monuments and barrows into the domestic sphere in the late Bronze Age. I will consider such elements as doorway orientation, the significance of boundaries and depositional practices to see if Early-Middle Iron Age settlements were indeed a major scene for ritual behaviour..

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Kantzoner har en lÄng tradition i odlingslandskapet och anvÀnds i dag som en miljöÄtgÀrd som finansieras med ersÀttningar för att minska nÀringslÀckage frÄn Äkrarna och bevara biologisk mÄngfald. Behovet av denna typ av ÄtgÀrder Àr en konsekvens av mÀnniskans utnyttjande av naturen, dÀr denna formats för att anpassa mÀnskliga behov med begrÀnsad hÀnsyn för hur naturen pÄverkas av detta. Metoder för hÄllbar utveckling efterfrÄgas och med detta i Ätanke tillÀgnas fokus i denna litteraturstudie kantzonernas potential att bidra med vÀrden för bÄde miljö och mÀnniska.Studien riktar sig mot möjligheten att skapa naturliga habitat dÀr de mÀnskliga insatserna bidrar med positiva vÀrden för naturen, samtidigt som hon kan ta del av de vÀrden som produceras i kantzonen. Resultatet visar pÄ att det finns en god möjlighet att producera biomassa samtidigt som produktionen i sig gynnar inbindningen av kol, minskar nÀringslÀckage och ökar den biologiska mÄngfalden. Potentialen för kolinbindning berÀknas vara 31% högre i grÀsmarker jÀmfört med Äkermark vilket genererar en möjlig kolinlagring pÄ 95 ton/hektar.

SamhÀllets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsomrÄdenska följa en hÄllbar utveckling. Expansionen pÄ naturmark gÄr idaginte hand i hand med den hÄllbara utvecklingen dÄ detta leder till en förlust avnaturmark och dess vÀrden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsÄtgÀrder kan vara en metod föratt vÀrna om naturmark som stÄr utan lagstadgat skydd och dess ekologiska vÀrden.Syftet Àr att redogöra för vad begreppen, kompensationsÄtgÀrder inklusiveersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotoper, innebÀr och hur dessa kan vÀrna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska vÀrden. Studien undersökerocksÄ om det finns metoder att arbeta efter dÄ man vÀljer att kompenseranaturmark. MÄlet Àr att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det hÀr Àr en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar pÄbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsÄtgÀrder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotop undersöks som en del avkompensationsÄtgÀrder som sker inför exploatering av naturmark.

NÀr storskaliga och kvÀveintensiva jordbruk bredde ut sig vÀxte mÄnga betesmarker ochÀngar igen. Detta medförde att hÀvdberoende vÀxtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna vÀxa och Äterkolonisera marker behöver mÄnga arter olika störningar. En sÄdanstörning kan vara brÀnning. Vid brÀnning ökar ljusinslÀppet och Àven kvÀvemÀngden imarken minskar, vilket gynnar de hÀvdberoende vÀxterna.Detta arbete har undersökt om brÀnning kan vara ett komplement eller alternativ till beteoch slÄtter vid bevarande av den biologiska mÄngfalden hos vÀxter.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntÀckande översiktsplanen frÄn 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tÀtorter genomföras och Karungi by Àr en av dessa fördjupningar. Karungi Àr en mindre by med ungefÀr 300 invÄnare och ligger ca 25 km frÄn Haparanda centralort lÀngs Torne Àlvs strand. I byn finns bland annat skola, Àldreboende, rÀddningstjÀnst och ett aktivt föreningsliv. En mÄlbild har formats utifrÄn dagens förutsÀttningar och kommunens viljeinriktningar.

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VĂ€stra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pĂ„ norra Gotland dĂ€r det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnĂ€ringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrĂ„den som Ă€r utpekade bĂ„de som riksintresse för naturvĂ„rd och för vĂ€rdefulla Ă€mnen och mineraler. I VĂ€stra brottets nĂ€rhet finns naturmiljöer dĂ€r mĂ„nga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hĂ€vd och brukade marker. År 2021 berĂ€knas brottet ha nĂ„tt sin brytningsgrĂ€ns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pĂ„ att införa naturhabitat frĂ„n nĂ€rliggande omrĂ„den, slutförs. Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dĂ€r naturen möter det industriella kulturlandskapet.

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

Uppsatsen Àr ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en sÀker fortlevnad för kulturmiljöerna i vÄra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fÀltstudie.Resultatet visade att det i det studerade omrÄdet inte skett sÄ stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.

I det Àldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mÄngfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hÀvda betesmarker och slÄtterÀngar med gammaldags metoder. Men Àr ÄtgÀrderna effektiva och uppfyller de sitt ÀndamÄl? Syftet med denna studie var att Äterinventera 10 stycken provytor frÄn 2002 pÄ gÄrden Brofallet, för att se hur artsammansÀttningen hos kÀrlvÀxter hade pÄverkats av nio sÀsongers Äterupptagen hÀvd. GÄrden ligger helt omgiven av skog, isolerad frÄn annan jordbruksmark.

Relationen mellan bi och mÀnniska Àr sÄ pass gammal att man inte helt sÀkert kan sÀga nÀr den uppkom, men man vet sÀkert att honungsbin varit tÀmjda av mÀnniskan i minst 4000 Är. Under hösten 2006 och vÄren 2007 skedde dramatiska förluster av honungsbin i USA och Kanada. Colony Collapse Disorder, (CCD) kallades syndromet och snart kom det Àven oroande rapporter frÄn europeiska lÀnder om ovanligt stora vinterförluster. Kontentan Àr att förlusten av biologisk mÄngfald Àr nÄgot som borde oroa hela samhÀllet och nÀr pollinerande insekter försvinner Àr det sÀrskilt orovÀckande, dÄ detta i sin tur kan ha en negativ inverkan pÄ vÀxters reproduktion.Detta projekt utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan jag som designer inbjuda till en kroppslig upplevelse av problematiken kring bidöden? Projektets ledord Àr skörhet och ?det stora i det lilla? och artefaktens primÀra funktion Àr att synliggöra och undervisa i kÀnslan av vad bidöden kan medföra, snarare Àn att vara kommersiellt gÄngbar eller förhÄlla sig till en tydlig mÄlgrupp.