?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Begreppet biologisk mÄngfald har lÀnge förknippats med bevarandefrÄgor som identifiering av skyddsvÀrda arter och upprÀttande av reservat. PÄ senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjÀnster, och dÄ inte sÀllan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt kÀnns det relevant att bredda förstÄelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och dÀrigenom biodiversitet i en tid som prÀglas av ett tÀtt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar dÀrför pÄ det utrymme den biologiska mÄngfalden kan tÀnkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som ocksÄ hyser en rik biodiversitet. TvÄ stadsutvecklingsprojekt dÀr man arbetat med biologisk mÄngfald Àr Bo01 i Malmö och Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm. För att hantera frÄgan i ett planeringsskede har man i bÄda dessa fall anvÀnt en sÄ kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsÀttningarna genom ett poÀngsystem för gröna och blÄ kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mÄngfaldens vÀrden, i allmÀnhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstÄ kring otydliga definitioner. DÀrtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgÄng av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar pÄ höga ambitioner men varierat resultat.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fÄtal arter, Àngarna har nÀstan försvunnit och vÄtmarker dikas ut. FörutsÀttningarna för en mÄngfald av djur och vÀxter utarmas i vÄrt land. Varför lÄter vi detta ske? En viktig anledning Àr att fler och fler mÀnniskor bor i stÀder, spenderar mindre och mindre tid i naturen och dÀrmed förlorar kÀnslan och förstÄelsen för vÀrdet av natur, odling och biologisk mÄngfald. SÄ vad kan göras? UngefÀr 6.6 miljoner mÀnniskor i Sverige har idag tillgÄng till trÀdgÄrd och tillsammans tÀcker de en yta som Àr lika stor som Blekinge.

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Det finns tydliga bevis pÄ att jorden idag Àr dominerad av mÀnniskor(Vitousek et al. 1997). Den biologiskamÄngfalden i tÀtortsnÀra naturomrÄden Àr beroende av att befintliga habitat fortsÀtter att existera samt attpopulationskorridorer mellan olika habitatomrÄden bevaras eller ÄterstÀlls. I denna studie undersöks kopplingenmellan biologisk mÄngfald i tÀtortsnÀra naturreservat och dokumentation avsedd att styra förvaltningen av dessaomrÄden. Skillnader i biologisk mÄngfald, samt skillnader i utformningen av styrdokument mellan naturreservatenNorrköpings ekbackar och Tinnerös eklandskapundersöktes.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Biologisk bekÀmpning innebÀr reglering av oönskade vÀxt- och djurpopulationer med hjÀlp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekÀmpning och en av dessa Àr gynnande av naturliga fiender. Det innebÀr att förutsÀttningarna i trÀdgÄrden anpassas sÄ att önskvÀrda invÄnare gynnas och pÄ sÄ sÀtt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekÀmpning Àr att inga organismer sÀtts ut utan de naturligt förekommande anvÀnds. Det finns mÄnga olika nyttodjur som bör efterstrÀvas att ha i trÀdgÄrden. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och Àter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lÀgga sina Àgg i eller i nÀrheten av sitt byte. Genom att skapa en mÄngfald av olika sorters vÀxter i sin trÀdgÄrd kan en mÀngd olika insekter och andra djur lockas dit.

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Att planera för ett hÄllbart samhÀlle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt kÀnna till olika verktyg som stödjer ett sÄdant planeringsarbete Àr dÀrför relevant. Grönytefaktor Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid utformning av gÄrdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra DjurgÄrdsstaden dÀr den anpassats till att stödja omgivande naturvÀrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verktyget och presentera en anpassning för RosendalsfÀltet i Uppsala. För att fÄ ökad förstÄelse för hur Grönytefaktorn Àr uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra DjurgÄrdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. HÀr beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola Àr att elever ofta anvÀnder vardagliga förklaringar istÀllet för vetenskapliga nÀr de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. NÀr elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte Àr förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger nÀr de skriftligt besvarar en uppgift innehÄllande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger pÄ uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förstÄelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer nÀr den skriftliga uppgiften löses Àr att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

Allt fler frÀmmande arter nÄr vÄra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla lÀnder har Àven nya spridningsvÀgar uppstÄtt för frÀmmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska omrÄden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mÄngfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi Ätagit oss att reglera introduktion av invasiva frÀmmande arter, vilket omfattar sÄvÀl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltÀckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva frÀmmande arter. Det övergripande problemet synes frÀmst bestÄ i svÄrigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.