Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mÄngfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mÄngfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor pÄverkar den biologiska mÄngfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mÄngfald och vad förutsÀttningarna för det har varit. Dessa tvÄ studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan pÄverkar den biologiska mÄngfalden och orsakerna som pÄverkar golfbanans förmÄga att skapa biologisk mÄngfald. Det ökar förstÄelsen för planerare för var och hur en golfbana kan anvÀndas i planeringen och vilka faktorer som pÄverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mÄngfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan anvÀndas för att öka den biologiska mÄngfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan ocksÄ bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utstrÀckning Àr avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mÄngfald.

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras pÄ en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkÀt, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnÀra exempel, som till exempel vad en stekpanna Àr uppbyggd av. De ansÄg att dessa Àr exempel pÄ materia men nÀr det gÀller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfÀlt, skugga, vakuum, vÀrme och ljud uppvisar eleverna mer osÀkerhet och brist pÄ kunskaper. HÀlften av eleverna svarade att luft Àr materia, vilket tyder pÄ ?gasblindhet? hos de övriga.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mÀngden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Detta Àr en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man anvÀnder sig av skogen i inlÀrningen av naturkunskap men ocksÄ i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna sÄg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika Ärstiderna ser ut.

Denna studie inriktar sig pĂ„ bevarande av Ă„kermarksareal utifrĂ„n ett hĂ„llbart resurshanteringsperspektiv. Syftet Ă€r att analysera förutsĂ€ttningarna för Ă„kermarkens bevarande genom en kartlĂ€ggning av faktiskt och önskvĂ€rt handlingsutrymme pĂ„ regional nivĂ„ i Sverige. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt men har fĂ€ste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriĂ€rer. Det empiriska materialet bygger pĂ„ en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands lĂ€nsstyrelse för att kartlĂ€gga det praktiska, upplevda samt önskvĂ€rda handlingsutrymme för Ă„kermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mĂ„l -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivĂ„ns formella handlingsutrymme i frĂ„gan.

I det hÀr examensarbetet behandlas privata markÀgare i Sverige och hur deras instÀllning Àr till olika skogliga nyttor inom naturvÄrden samt deras attityd till biologisk mÄngfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom omrÄdet och dÀrefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markÀgare. En distinktion görs mellan de som bor pÄ fastigheten (Äbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jÀmför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmÀssig distinktion. De övergripande resultaten visar att Äbor vÀrderar direkta vÀrden (ved, bÀr och svamp) högre Àn utborna. Kvinnor vÀrderar naturvÄrd och biologisk mÄngfald högre Àn mÀnnen..

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Biologisk mÄngfald Àr idag ett högaktuellt Àmne som dyker upp i mÄnga sammanhang. Förutom att det talas om det i media Àr det ett begrepp som ingÄr i kursplanen för kÀrnÀmnet naturkunskap A. Eftersom alla som gÄr i Ärskurs 3 i gymnasiet har lÀst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mÄngfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende pÄ vilket program eleverna gÄr Àr ocksÄ av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 114 gymnasieelever frÄn 3 olika programtyper ingick.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mÄngfald med pedagogiskanvÀndbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna anvÀnda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet bestÄr av en bakgrundsstudie om biologiskmÄngfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken Àr idag en park som saknar mÄnga elementsom gynnar den biologiska mÄngfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fÀltskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element sÄ kanparken stÀrkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvÀndbar utformas de element som lÀggs tillför att barnen ska komma nÀra det de studerar ochsÄ att lek och lÀrande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlÀnkar tillbaka i historien genom att de förÀndringarsom gjorts inte radikalt Àndrar parkens karaktÀr.Parken fÄr en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lÀrande..

Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett stort miljöproblemen som Sverige stÄr inför idag. Detta pÄverkar framförallt de svenska skogarna dÀr mycket av den biologiska mÄngfalden i vÄrt land finns. En anledning till att den biologiska mÄngfalden minskar i skogarna sÀgs vara att ansvaret för denna Àr uppdelat pÄ mÄnga olika aktörer. PÄ grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka fÄ svar pÄ hur de ser pÄ ansvar för biologisk mÄngfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnÀringen.

LÀngs Afrikas östkust frÄn Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansÀttning och utgör habitat för en mÀngd endemiska arter. Regionen Àr sÄ unik att bÄde Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnÀra skogarna erbjuder ocksÄ en mÀngd tjÀnster som mÄnga mÀnniskor Àr beroende av. Skog förhindrar jorderosion, Àr hem Ät pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustomrÄden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt vÀrde. Den stora befolkningen som lever i omrÄdet gör att mÀnsklig pÄverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mÄngfald. Det största hotet utgör det vÀxande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.