I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.

Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.

Situationen för torskbestĂ„nden i Östersjön Ă€r idag sĂ„ pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och Ă€ven en del politiker krĂ€ver att ett fiskestopp för torsken genast mĂ„ste införas. Kraven bygger pĂ„ Internationella HavsforskningsrĂ„dets (ICES) rekommendationer, vilka kan sĂ€gas representera den rĂ„dande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frĂ„gan har inte forskarnas rekommendationer lyckats fĂ„ politiskt gehör. Torskens vĂ€g frĂ„n hav till förhandlingsbord Ă€r med andra ord en komplicerad process dĂ€r ett flertal aktörer Ă€r inblandade och relationerna inte alltid Ă€r helt tydliga. Denna studie söker kartlĂ€gga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rĂ„dgivande roll erhĂ„ller ett visst mĂ„tt av politiskt inflytande, men att möjligheterna att pĂ„verka frĂ„gans utgĂ„ng huvudsakligen avgörs av i vilken mĂ„n rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gĂ„rdstyper har pĂ„verkat landsbygdens utseende.

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av vÀxtarter, Àr fragmenteringen av habitat. I Europa Àr öppna naturbetesmarker och Àngar de habitat som genomgÄtt de största förÀndringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den hÀr studien inventerades kÀrlvÀxter pÄ 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skÀrgÄrds naturreservat. Syftet var att ta reda pÄ hur diversiteten bland kÀrlvÀxtarter skiljer sig mellan hÀvdade grÀsmarker och f.d. grÀsmarker dÀr hÀvd upphört och hur ett förÀndrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagÄng.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vÀvnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa Ätkomst och möjliggöra kirurgiskt avlÀgsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker Àr den kirurgiska tekniken, strÄlningsterapin samt en inskrÀnkt nÀringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till fÀrre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid SkÄnes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.

Sex och samlevnad Àr ett undervisningsomrÄde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har fÄ skolor satt upp övergripande mÄl för arbetsomrÄdet, och undervisningens innehÄll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att mÄnga av de lÀromedel i Àmnet biologi som finns pÄ marknaden ensidigt utgÄr frÄn att den heterosexuella samlevnaden Àr den rÀtta, samt ger uttryck för ett könsÄtskiljande perspektiv dÀr mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter dÀrmed vissa elever frÄn deras syn pÄ kÀrlek, kön, lust, sexualitet och identitet. PÄ basis av detta har jag utifrÄn ett queerperspektiv analyserat lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial frÄn Skolverket med avseende pÄ presentationen av kön och sexualitet.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Syfte/ Syftet med denna studie Àr att undersöka hur artister anvÀnder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberÀttande yttrar sig och vilka berÀttartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frÄgestÀllning har utgjort grunden för studien; Hur anvÀnder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumÀrkesbyggande?Metod Studien bygger pÄ textanalys i form av en fallstudie. Med en begrÀnsning av tvÄ olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial sÄsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentÀrer och presentationstext.

Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of BorÄs affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc.

The landscape with its associated historical tracks and remains are an important part of our cultural heritage that we consider important to conserve. The stone walls are an example of historical remains that helps to build up this cultural heritage. It is a landscape element that today usually is being associated with the old cultivated landscape, where they mainly functioned as boundary markings and fences. Today, the stone wall is a valuable element in the landscape with ecological, culture-historical and aesthetic values. Since the stone walls arose as elements in the landscape a lot has been changed within the agriculture.

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

Den biologiska studien har visat att vÀrphöns genom domesticeringen förÀndrat och anpassat sina beteenden till att leva med mÀnniskor. De har utvecklat en minskad rÀdsla för mÀnniskor och en ökad stresstÄlighet. I denna studie har höns ÄterhÀmtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har pÄverkat ÄterhÀmtningen jÀmfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes för att undersöka detta var: Hur lÄng tid tar det innan höns ÄterhÀmtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det nÄgra skillnader i ÄterhÀmtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte pÄ en specifik tid för ÄterhÀmtning men pÄ att en tydlig ÄterhÀmtning förekom.