Den frÄgestÀllning som har vÀglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande pÄ en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet Àr att skapa bredare förstÄelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter pÄ arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och bestÄr av elva tematiska intervjuer frÄn en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrÄn vÄr egen förförstÄelse om konflikter som destruktiva och dÀrför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjÀlp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hÀnsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Tallskogarna i Norrland har genomgÄtt en strukturförÀndring det senaste Ärhundradet. Minskningen av skogsbrÀnder tillsammans med ett intensivare skogsbruk har gjort dagens tallskogar homogena, enskiktade och död ved har blivit en bristvara. StrukturförÀndringarna har lett till minskad biologisk mÄngfald i skogarna. En del i SCA:s naturvÄrdsarbete för att gynna den biologiska mÄngfalden Àr öppnandet av mÄngfaldsparker. En mÄngfaldspark Àr ett omrÄde pÄ minst 500 ha dÀr halva arealen avsatts för naturvÄrd.

Med ett sÀrskilt fokus pÄ nedlagda bangÄrdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av vÄra samtida stÀder. Centralt belÀget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet VÀster finns Gredby bangÄrd, ett drygt 20 hektar stort omrÄde dÀr verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangÄrd i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsomrÄde med inslag av nya verksamheter och bostÀder. MÄlet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario dÀr en omvandling baserad pÄ bangÄrdens befintliga vÀrden kan resultera i en stadsmiljö med sÄvÀl en stark egen karaktÀr som en fysisk och idémÀssig integration med det nya VÀster och Eskilstuna. Arbetet Àr strukturerat i tvÄ huvudsakliga delar dÀr den första, baserad pÄ en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangÄrd och identitet.

Syftet med den hÀr studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilken syn pÄ kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör lÀsa. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes var teorier kring genus och teorier om lÀsning. FrÄn dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn pÄ genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gÀllande genus i barn- och ungdomslitteratur.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Uppsatsen undersöker synen pÄ kön, jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete pÄ ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med sju informanter frÄn ovanstÄende arbetsplatser. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr vilka förestÀllningar det finns om kvinnor och mÀn pÄ arbetsplatserna, hur jÀmstÀlldhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser pÄ jÀmstÀlldhetsarbete pÄ deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till Àr att jÀmstÀlldhet ses som ett icke-problem pÄ arbetsplatserna, mannen Àr den rÄdande normen pÄ bÄda arbetsplatserna samt att informanterna Àr öppna och positiva till jÀmstÀlldhet.Att jÀmstÀlldhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser Àr jÀmstÀllda. NÄgra uttrycker Àven att det inte Àr möjligt att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ just deras arbetsplats dÄ den Àr enkönad eller att endast ett kön Àr representerat.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden ska vila pÄ etiska utgÄngspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgÄ frÄn patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan Àr att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvÄrdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsÄtgÀrder som ska vidtas nÀr inte lÀngre föda via munnen Àr möjligt, Àr svÄra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstÄ enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes dÀr totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.

Digitizing and digital libraries create great opportunities toprovide access to cultural heritage globally, but the quicklychanging information technology environment also raises manyquestions. The aim of this bachelor thesis is to analyse whatvisions and ideas behind one specific digital library, Europeana,that can be found in documentation related to the project. Whatideas can be identified concerning aspects such as userparticipation, access to information, knowledge andinformation literacy? What is the project?s role in relation toeducation, preservation of cultural heritage and democracy?The method used to answer these research questions is adescriptive idea analysis. The empirical material, consisting ofprimary sources written in relation to the project, has beencategorized within dimensions and analysed according toDouglas Raber?s three public library strategies: social activism,the conservative response and the populist initiative.

Det har skett en stor förÀndring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slÄtter och beteshÀvd har nÀstan upphört helt. FörÀndrad markanvÀndning orsakar habitatförlust för mÄnga vÀxter och djur. SlÄtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste vÀxtsamhÀllena i Sverige hotas av igenvÀxning. I denna uppsats studerar jag LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som Àr en hÀvdgynnad art pÄ tillbakagÄng. Studien baseras pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ LÀnsstyrelsen i JÀmtlands lÀn samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Ett ökat medvetande om Àldre fodermarkers naturvÀrden under de senaste tvÄ decennierna har lett till att t.ex. lövÀngar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter pÄ hamlad resp. ohamlad ask och lönn pÄverkats av restaureringar utförda i lövÀngar i SkÀraskog och Varshult, Kronobergs lÀn. Lokalerna Äterinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades.

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet mÀnniskor som bosÀtter sig i urbana omrÄden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken pÄ dessa geografiska omrÄden vÀxt. Samtidigt har behovet av en förÀndring i den mÀnskliga samhÀllsutvecklingen uppstÄtt, frÀmst i dess konsumtion av naturresurser och de utslÀpp denna bidrar till, med andra ord hÄllbar utveckling. För nÀrvarande lever mer Àn hÀlften av jordens befolkning i urbana omrÄden vilket medför att hÄllbara förÀndringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förÀndringar. Ett tillvÀgagÄngssÀtt, att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling, Àr genom planerade förÀndringar i urbana omrÄdens utformning och funktion genom förtÀtning.

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

A secondary and a pioneer tree species can with advantage be included in a mixed stand to increase the use of sunlight. Nitrogen-fixing plants have been shown to increase the supply of nitrogen in the soil by, for example, litter fall. This deposition acts as a biological fertilization, which may be used by non-fixing plants. Alder is a nitrogen-fixing, pioneer tree species that loses its nitrogen-rich leaves late in the autumn. The aim of this study was to examine the effect on the total volume of production, when different proportions of nitrogen-fixing Alder were part of spruce stands.

This is a qualitative essay that has its starting point in the deindustrialized community in the county of Kalmar. At the time deindustrialization started, the globalization and the technical development took form, this resulted in increasing traveling in the world. The communities that had lost their industries had to find new ways of surviving. The politicians used the increasing travelling and tourism and saw a new industry in the tourism, therefore they made cultural heritage visible. Main focus lies in the will from politicians to visualize cultural heritage for economic gain and the administration of cultural heritage that in essence had to accept a new use of the cultural heritage.