IntroduktionInterpersonella konflikter är vanligt på arbetsplatser, vilket har en negativ påverkan på arbetsklimat och trivsel. Även patienternas omvårdnad kan beröras av konflikter i personalgruppen. Chefen är den som förväntas ingripa för att lösa sådana problem, men för chefer är konflikthantering ett område som upplevs svårt, som tar mycket tid och där man saknar kunskap.SyfteAtt undersöka vilka konflikthanteringsstrategier vårdenhetschefer använder vid interpersonella kon-flikter, och vad som påverkar valet av konflikthanteringsstrategi.MetodStudien är en litteraturstudie i vilken 7 vetenskapliga studier/artiklar ingår. Ingående artiklar hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus, samt med manuell sökning i tidskrifterna Journal of Nursing Management och Journal of Advanced Nursing. Artiklarna var publicerade mellan 1991 och 2008.ResultatStudierna visade att vårdenhetschefer ofta använder konflikthanteringsstrategier som endast ger kort-variga lösningar, och som inte är effektiva.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att Bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde.

Idag finns möjligheten för svårt sjuka människor att få dö i sitt hem, ofta med hjälp och stöd av närstående och av andra professionella vårdgivare. I den palliativa vården och vid vård i livets slutskede är närstående betydelsefulla i omvårdnaden och behöver stöd från distriktssjuksköterskan. För att det ska bli så bra som möjligt för de närstående att vårda i hemmet behöver distriktssjuksköterskan veta vilka stödåtgärder som de närstående behöver.Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en närstående som är i en palliativ fas eller i livets slutskede i hemmet.Metoden som användes var en litteraturstudie. Tretton kvalitativa artiklar som motsvarade syftet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Ur resultatet framkommer närståendes upplevelser som sammanställts i åtta kategorier. Dessa är att uppleva trygghet, att uppleva otrygghet, att bli bekräftad, att bli negligerad, att uppleva glädje och tillfredställelse i vårdandet, att uppleva vårdandet som en börda, att försöka Bevara det invanda samt att uppleva förändrad livssituation.Resultatet visar att närståendes upplevelser av att vårda i hemmet kan skilja sig från individ till individ.

Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna genomgått storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillväxt. Utvecklingen har lett till att värdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhällsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremål för en omfattande reglering från statligt håll. Från 1970-talet och framåt har Sverige genomfört flera lagskärpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel.

Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och Bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. Då det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever många personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vården. Att denna kontakt inte förstärker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering är därför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstå innebörden av dessa känslor.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att Bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Syfte Konkurrensen i fastighetsmäklarbranschen ökar vilket innebär att fastighetsmäklarna blir allt mer beroende av att vårda sina kunder och skapa långsiktiga kundrelationer. Syftet med denna undersökning är att få större kunskap om hur mäklare arbetar med kunduppföljning i det dagliga arbete samt få en djupare förståelse för varför det egentligen är viktigt med uppföljning. Undersökningens problemfrågor är: Varför är det viktigt med kunduppföljning för en fastighetsmäklare? Hur arbetar fastighetsmäklare med kunduppföljning i praktiken?MetodUndersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metodansats då den huvudsakliga frågeställningen i undersökningen kräver en beskrivning av verkligheten. Intervjuer, med en låg grad av strukturering och standardisering, har gjorts med fastighetsmäklare.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av dialekt.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka Bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.