Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden Bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmedieBevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation. Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät.

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell Bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka tre stora svenska tidningars Bevakning av de ekonomiskt viktiga händelser som inträffade hösten 2008 och våren 2009 i jämförelse med medieBevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat ställs i förhållande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser från deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framställa och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affären och Swedbanks förtroendekris. En övergripande fråga som ställs till materialet är hur dessa händelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrån vilken det förutsätts att det journalistiska arbetet påverkar den verklighet som ska beskrivas.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor Bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod. Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal. .

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals Bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då? OS i Sotji var det fö?rsta som sä?ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä?llningarna utgick från vilka idrotter, sä?ndningstyper och kö?n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ?Public Understanding of Science?, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen.

Titel:Ett nytt system ställer till problem en studie av Göteborgs Postens rapportering kring Västtrafiks nya betalsystemFörfattare:Jenny Björkman & Josefin LantzKurs:Examensarbete i Medie och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:Vårterminen 2010Handledare:Britt BörjessonUppdragsgivare:VästtrafikKontaktperson: Pressinformatör Ingela SchönningSidantal:49 sidor, exklusive bilagorSyfte:Syftet för studien är att undersöka hur Göteborgs Posten skildrat Västtrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj 2009 till 31 januari 2010.Metod:En kvantitativ kartläggning och en kvalitativ textanalysMaterial:Det material Göteborgs Posten publicerat rörande Västtrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj till 31 januari, vilket är totalt 110 artiklar. För den kvalitativa textanalysen används 17 utvaldanyhetsartiklar.Huvudresultat:Studien visar att de enskilda nyhetsartiklarna inte har gått utanför ramarna för en rimlig Bevakning. Om man dock ser till den totala rapporteringens helhet, har Västtrafik blivit missgynnat. Detta eftersom Göteborgs Posten grundat flera artiklar på den negativa kritiken som råder på insändarsidor och Internetforum,i kombination med att resenärernas perspektiv nästan alltid varit det ledande. Journalisterna som skrivit nyhetsartiklarna presenterar dock ofta en rättvis, informerande och granskande skildring av händelsen.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke.

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?   The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck?s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning?s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och Bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers Bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser.

Det finns risken att varje företag drabbas av någon typ av kris någon gång och i samband med denna kris kan verksamheten påverkas i form av minskning av företagets affärsmässiga handlingsutrymme. Kris definieras som ?en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). När en kris uppkommer i ett företag drabbas både enskilda och grupper i företaget.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär.Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga.