SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och Betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

The purpose of this research is to survey and describe some science teachers? conceptions of which assessment criteria they use at the marking process. Questions which are relevant for this research are the following: 1. Which assessment methods form the basis for science teachers? marking process? 2.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och Betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of women's violence against men in intimate relationships, get an idea of ??what forms of expression that this type of violence has and to highlight the men's experiences of violence.There is little scientific research in the field in Sweden. Crime Prevention Council has determined that eight percent of all complaints involving domestic violence in 2010, reported by men over 18 years. You can only speculate on how large number of unreported cases is among abused men. The international studies highlight that the abused men feel ashamed of having been subjected to violence by a female partner.I have been based this essay on two theoretical premises, Per Isdal theory of "violence perspective" and Elaine Bergqvist's definition of the suppression technique.The study was conducted through a qualitative content analysis.

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, prov och bedömningsmatris.

Syftet med vår studie var att beskriva och ge en fördjupad förståelse för de principer som ligger till grund för lärare i bedömningssituationer. I studien genomfördes kvalitativa djupintervjuer med fem gymnasielärare som resulterade i att nio principer framkom. De principer som lärare använder sig av följer två huvudspår. Dels använder sig lärare av principer som följer intentionerna i styrdokumenten och dels använder lärare i undantagsfall principer som faller utanför intentionerna i styrdokumenten. Undantagsfallen sker när lärare i praktiken hanterar svåra dilemman vid bedömning och de gav uttryck för att de löser dem genom att använda sig av exempelvis principen att bedöma elever efter flit eller principen att tänja Betygskriterierna.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och Betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de använder sig av. Bedömningen jämförs med kursplanens mål och Betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lärare. För att få flera aspekter på bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lärare på fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att två informanter explicit nämner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma två lärare arbetar också på de två orter där man utvecklat egna C-prov som till formen påminner om de nationella proven.

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av.Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna.Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och Betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning.Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och Betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är:Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna Betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Denna studies fokus är styrningen i form av implementering och återkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmålen som styr den svenska skolan. Studiens syfte är att utifrån en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda målstyrningen - det vill säga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrån ett diagnostiskt test som mäter måluppfyllelsen och användandet av Betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om närbyråkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstår.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och Betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar på denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar på svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssättning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmålen och Betygskriterierna misslyckats.

Detta examensarbete undersöker hur lärare och elever använder sig av formativ bedömning i skrivprocessen för att bearbeta och förbättra elevtexter. Utgångspunkten för detta arbete har varit att ta reda på hur elever tar till sig den formativa bedömningen i den fortsatta skrivprocessen och på vilka grunder lärare gör sina val av kommentarer i den formativa bedömningen. I undersökningen har jag följt fem elever i årskurs 6 och deras lärare under fem dagar för att främst se hur de arbetar i skrivprocessens sista fas där bearbetningen av texten sker. Jag har observerat lärarens och elevernas arbete i skrivprocessen samt intervjuat läraren och de fem eleverna. Elevtexterna använder jag som konkret exempel på vilka kommentarer läraren ger till eleverna och vilket fokus hon lägger i sin bedömning samt hur eleverna bearbetar sina texter utifrån kommentarerna.