Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever till aktivt deltagande på idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslärare i en ort söder om Stockholm. Lärarna undervisar elever från årskurs 4-9 och är alla nyanställda på skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har även observerat dessa lärare.ResultatI resultatet finner jag att många elever redan är motiverade till idrott då de antingen idrottar på fritiden eller har bra Betyg som mål, dock framkommer det att lärarna har svårt att motivera elever som inte är intresserade av idrott och Betyg. I resultatet visar jag även hur lärarna går till väga när de väl tänker på att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever är svår då alla elever måste motiveras samtidigt.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om elever med IG/F reflekterar över sina Betyg och hur de i så fall förklarar dem. Teori: I uppsatsen används diskursanalys som forskningsansats med speciellt fokus på diskurspsykologi vilket är den ansats arbetet huvudsakligen utgår från. Diskursanalys kan sägas bestå av tre inriktningar, Diskursteori, Kritisk diskursanalys och Diskurspsykologi. Dessa tre är alla socialkonstruktionistiska angreppsätt har följande fyra premisser eller utgångspunkter gemensamt:- En kritisk inställning till självklar kunskap- Historisk och kulturell specificitet- Samband mellan kunskap och sociala processer- Samband mellan kunskap och social handlingMetod: Diskursanalys är en kvalitativ metod, men med en del variation från klassiska kvalitativa metoder, skillnaderna och undersökningens metoder redovisas i detta kapitel. Metoden till ett arbete med diskursanalys är beroende av teorin, d.v.s.

Syftet med studien var att undersöka hur elever på gymnasiet i årskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i ämnet idrott och hälsa. Visionen med ämnet i skolan är att få eleverna till ett livslångt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lärarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att Betygen är till för andra än de själva. De ansåg att lärarna snarare använde Betygen för att kontrollera eleverna och informera föräldrarna.

AbstractThe purpose of this study was to investigate students' perception of their grades in relation to the grading criteria in physical education. To investigate this used issues: how values and experience rating criteria? How do students their teachers' planning of lessons? How do students grading assessment in physical education and what they believe is important? The method used was a questionnaire with closed questions. The answers were given on a six-point scale, ranging from 1 = "not true" to 6 = "totally agree". In a qualitative analysis of the quantitative material.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kännedom om delagar och regler som gäller vid exempelvis Betygsättning som en förutsättning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rätt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillräckligt utrymme i skolan. Kännedom om skolans spelregler krävs också föratt eleverna ska ha möjlighet att upptäcka brott mot dem, till exempel i form av Betygsättningpå felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring Betygsättninginte sällan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir därmed en viktigrättsäkerhetsfråga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kännedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras Betyg är tillräcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och även kunna upptäcka om deras lärare sätter Betygpå felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kännedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frågeställningar:1.

Genom denna studie ville vi få inblick i och öka förståelsen kring elevers upplevelser av motivation i skolan. Detta för att öka medvetenhet hos lärare som ska stimulera elever till kunskapsinhämtning. Denna intervjustudie hade som avsikt att studera elevers upplevelser om motivation i skolan. Studien jämförde elever i årskurs fem och årskurs nio. Information samlades in med fokusintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning och efter vilka principer eleverna i skolår 9 indelar sina texter i stycken, och hur eleverna markerar nytt stycke. Vidare studeras om det föreligger några skillnader eller likheter i kön vid styckeindelning och styckemarkering. Även styckeindelningen i förhållande till textens Betyg studeras.Materialet består av 24 berättande elevtexter från det nationella provet för svenska i skolår 9, vårterminen 2004. Vid analysen av elevtexterna undersöks hur många stycken texten består av, vilken styckemarkering eleven använder, och vilka dispositionsprinciper, teman, referensbindningar och konnektivbindningar som finns och hur de relaterar till styckeindelningen.Resultaten visar att det enbart finns en ostyckad text i min studie, och jämförelser med tidigare studier tyder på att eleverna generellt sett blivit bättre på styckeindelning. Antalet stycken i texterna varierar och kan relateras till textlängd.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i Betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:? På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?? Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika Betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?? Hur tror eleverna att en jämställd Betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring Betygsbedömningen.MetodDen metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.ResultatI relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet.

Denna studies syfte är att undersöka och problematisera hur Betygssättningen i skolan kan göras mer rättvis. Detta görs utifrån ett empiriskt underlag bestående av intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyseras utifrån en teoretisk utgångspunkt om vad rättvis Betygssättning består i och vilka krav detta ställer på läraren. Resultatet visar att lärarna tvivlar på att Betygen är rättvisa. Lärarnas eget synsätt på rättvisa går bortom formella krav på likvärdighet och opartiskhet.

Kursplanen för ämnet Idrott och hälsa är luddig och ger lärarna mycket tolkningsutrymme, något som resulterar i att undervisningen blir olika från skola till skola. Detta kan i vissa fall resultera i att eleverna lämnar grundskolan med skillnader i både kunskap och färdighet. Det mest omdiskuterade området under mina intervjuer har varit orienteringsmomentet, både dess vara eller icke vara samt hur det är formulerat i kursplanen.Idrottsämnets hälsodel är olika för olika lärare, några anser att aktivitet och hälsa går hand i hand medan andra anser att hälsodelen är ett litet moment där eleverna arbetar självständigt och skriver ett arbete om något hälsorelaterat.Betygssättning och bedömning skiljer sig från lärare till lärare, allt för att kursplanen inte klargör hur något av det bör göras. Får man t.ex. ha en orienteringstävling där man måste ta ett visst antal kontroller för att bli godkänd, eller hur ska man annars se om en elev uppnår målet för orientering?.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att Betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka flickor i skolår 7-9 i två skolor i Norrtälje kommun och deras syn på särundervisning i ämnet idrott och hälsa. Detta görs genom att studera hur flickornas deltagande ser ut vid sam- respektive särundervisning samt hur flickorna uppfattar att innehållet, Betyg och trygghet påverkas av sam- respektive särundervisning?MetodUndersökningen är en kvantitativ studie och har utförts med hjälp av enkäter med fasta svarsalternativ. Skolorna har valts av praktiska skäl, de låg i närområdet och de var de enda skolorna i närområdet som hade särundervisning. Enkätundersökningen utfördes av mig personligen, vilket medförde att eleverna vid problem kunde ställa frågor.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändaBetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända Betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända Betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända Betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid Betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att Betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i Betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och Betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.