Betyg och bedömning är en stor del av lärarnas vardag. Det diskuteras ofta av lärare och elever.Vårt syfte är att kartlägga elev- och lärarperspektivet då det gäller betyg och deras likvärdighet. Vi har också att undersökt eleverna och lärarnas förslag på möjliga förändringar i betygssystemet.Vi har gjort en kvantitativ studie där en enkät med öppna frågor legat till grund för våra resultat. 34 elever i år nio samt nio av de lärare som satte deras betyg ingår i studien.Vi har funnit att lärarnas och elevernas uppfattningar om betyg och deras likvärdighet stämmer ganska väl överens med varandra. Vårt resultat tyder också på att eleverna inte fullt ut förstår betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orättvisor som eleverna upplever.

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Det är väldigt populärt att spela upp musik på YouTube. För flitigamusikanvändare finns en tydlig nackdel vid musikanvändning på YouTube, eftersom tjänsten ursprungligen är skapad för enbart hantering av videoklipp. I denna uppsats har det undersökts hur YouTube kan förbättras för användaresom nyttjar tjänsten till uppspelning av musik. Studien grundas på litteraturstudier och en förundersökning gjord på 34 personer, där 97 % använder YouTube till musiklyssning. Genom att tillämpa metoder somanvänts för studien har det blivit möjligt att ta reda på vad som värdesätts vid organisering och uppspelning av musik.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder.Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling..

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

Sedan 1998 tillämpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mål- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska få samma betyg i hela landet. Mål och betygskriterier är fastställda. Lärare, elever och alla andra kan alltså känna till vad som krävs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvärdiga betyg inte ges. Genom att jämföra skolors resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i årskurs 9 några få månader senare står detta klart.Min uppsats granskar de icke likvärdiga betygen.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige när Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sätta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur jag som kyrkomusiker kan tänka när jag fritt får välja musik till en begravning. Jag har utgått från två frågeställningar: vad som avgör om ett stycke passar på begravning och vad jag som kyrkomusiker kan tänka på när jag fritt får välja musiken till en begravning. Jag har arbetat utifrån mina egna åsikter och tankar angående begravningsmusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrån ett begravningsmusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till är att lugn musik; musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; musik där solostämman kommer ?inifrån? musiken och musik som innehåller nedåtgående motiv passar som begravningsmusik..

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.