Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.? Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hälsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?? Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hälsa?Metod: En enkätundersökning utfördes i två skolor inom Stockholms län. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 år som deltog. Enkäten var uppdelad i fyra delar efter frågeställningarna. Svaren på enkäten kategoriserades och analyserades för att kunna svara på frågeställningarna  Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade någon sorts vana av tv- och datorspel.

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare.

Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare..

Vad är det för skillnad mellan folkmusikaliskt fiolspel och klassiskt violinspel? Syftet med arbetet var att tydliggöra några av de interpretatoriska skillnaderna mellan folkmusik och romantisk musik. Undersökningen gjordes genom instudering av ett romantiskt stycke och en folkmusiklåt med hjälp av lärarhandledning, lyssning på inspelningar och reflektioner kring stilmedlen. Efter tillägnandet av de båda interpretationssättet gjordes en omvänd interpretation. Folkmusiklåten spelades enligt romantisk interpretation och det romantiska stycket spelades med det folkliga spelsättet.

Syftet med arbetet är att utforska vad självförtroende påverkas av i samband med musikutövande och lärande i musik. Metoden som används är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är livsvärldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som är till hjälp för att förstå vad som formar och påverkar självförtroende. I resultatet framkommer två huvudkategorier: ?Mänskliga möten? och ?Vägen framåt?.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet.

Syftet med arbetet är att få veta mer om hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning. Arbetet belyser vad betygsättning innebär för dessa lärare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgår från intresset att lära sig mer om vad betygsättning innebär i årskurs 6 och hur lärare i årskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsätta elever. Det fokuserar på lärarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fått att förbereda för att betygsätta och hur de anser att professionen påverkas av detta. Det belyser hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning och vad det innebär för lärare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsättning.

Samhället och skolan följer varandra, de utvecklas hela tiden åt olika håll med olika pedagogik i grunden och olika politiker som styr. Däremot, det som följer med hela tiden, oavsett förändringar, och trots alla olika betygssystem, är att eleverna ska bedömas av sina lärare.  Bedömning och betygsättning är en viktig del i lärarens arbete och vikten av att det görs rätt och rättvist är i hög grad viktigt då det också kan sätta elevernas framtid på spel. Eleverna ska senare, efter grundskola och gymnasium, kunna söka sig vidare på sina betyg till högskola eller universitet. Det är viktigt att eleverna har fått rätt betyg, varken för höga eller för låga.

[Saknas].

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lärande i matematik. Utgångspunkten för arbetet hämtade jag från erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssätt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en åttondeklass i Luleå kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefär 30% av lektionen.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare.