Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem..

Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lägger på en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika på betyg och vad de påvisar. För att ta reda på detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jämförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med läroplanen och vad den säger om vad betygen ska sättas på för att få en djupare förståelse för dels hur väl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam användning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nämnvärt på skolbetygen och görs det så handlar det om en allmän behörighet som yrkesrollen kräver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det använde sig ändå inte nämnvärt av dem.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ?nöjer sig med godkänt?. Varför väljer vissa elever att sträva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever på ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstå vilka motivationsaspekter som kan påverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever värderar betyg olika, någon elev tvivlar på sin förmåga att kunna prestera ett A, samt att eleverna påverkas av sina klasskamraters studiemotivation.

Uppsatsen ananlyserar den samtida hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av hiphop i USA, populär- och ungdomskultur i Egypten samt förutsättningarna för egyptiska hiphoputövare. Den diskuterar vidare både politiska och religiösa faktorer för den konstnärliga friheten. Utdrag ur egyptiska hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska hiphopen har sitt eget uttryck, skilt från västerländska förlagor, men lider brist på forum.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med vår studie har varit att jämföra genomsnittspoängen för ämnesbetyget i idrott och hälsa hos elever med svensk respektive utländsk bakgrund i två olika skolor med skilda etniska sammansättningar.Frågeställningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med utländsk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoängen i idrott och hälsa åt hos elever med svensk bakgrund vid jämförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utländsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lärarna i idrott och hälsa att utländsk härkomst hos eleverna påverkar deras deltagande och prestation i ämnet? Hur uppfattar elever med utländsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoängen i idrott och hälsa på två grundskolor i nordvästra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoängen baserades på data från läsåret 2005. Vi tittade på betyget i idrott och hälsa i årskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg från den utländskdominerade skolan och 166 betyg från skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Titel: Let the music be your master hur människor använder och lyssnar på musikFörfattare: Linnéa ArlidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgsuniversitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 60 sidorSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka musikanvändning hos Spotifyanvändare utifrån teorier om medieanvändning för att sedan kunna få en djupare förståelse för hur Universal Musics musiktjänst Digster används.Metod: Kvantitativ webbsurveyMaterial: Enkäten skickades ut till samtiga Digsteranvändare och ett stort antal Spotifyanvändare, sammanlagt 3718 stycken personer.Huvudresultat: Undersökningen visar att musikanvändningen följde principerna för medieanvändning genom att centrala begrepp som när, var, vaför, hur och till vad var avgörande för hur människo lyssnar på musik. Situationen har stor betydelse då många av respondenterna gjorde andra saker samtidigt som de lyssnarpå musik och även svarade att deras humör styr vad de lyssnar på. Undersöknigen ämnade även att ta reda på hur musikanvändningen evetuellt skildje sig mellan användare av spellistetjänsten Digster.se och icke användare. Universal Music gör stora satsningar på denna tjänst och behöver få en bättre överblick över sin målgrupp för att kunna bibehålla och förnya kunder. Analysen visade att det finns mycket små skillnader, de använder musik på nästan samma sätt.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.