Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta påverkar varje människa på ett eller annat sätt.

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Syftet med denna undersökning var att ur ett lärstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musikläraren kan möjliggöra lärande för elever i ämnet musik på låg- och mellanstadiet. Utifrån syftet hade två forskningsfrågor formulerats: Hur kan musiklärare anpassa undervisningen och möjliggöra lärande för alla elever? Och Hur arbetar lärare för att bedöma om eleven har lärt sig det som avses? Forskningsmetoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där musiklärare som undervisade på låg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lärstilsperspektiv och utifrån syftets två formulerade forskningsfrågor. Resultatet visar att i ämnet musik får eleverna tillfälle att använda sig av olika lärstilar då det ingår i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna på och gestalta musik.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsättning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta är den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vårt samhälle och hur vi tar till oss musik när den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiären av pjäsen; alltså från det första mötet med regissören till tiden innan premiären då jag bodde på Gotland och jobbade intensivt.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare..