Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.

Arbetet undersöker attityder till fysisk aktivitet i skolan och åldersintegrering hos elever på en svensk skola i en miljonstad utomlands, för att sen jämföra det resultat med en skola på Sveriges landsbygd. Dessutom jämförs elevernas möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fick svara på en enkät och resultaten analyserades och jämfördes med varandra. Resultatet visade på att skillnaderna inte var stora mellan dessa två olika grupper av elever, utan endast en minoritet av eleverna visade missnöje med skolans resurser och till deras åldersintegrerade klasser..

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma alla elever under idrott och hälsa lektionerna.Frågeställningarna var följande:Blir alla elever sedda på idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9.ResultatLärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala..

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..

I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). Förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Förstår pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lärarutbildningen.Vårt syfte var att undersöka förutsättningar för inkludering av elever i behov av särkilt stöd.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan.

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för hur formativ bedömning kan främja elevers lärande i ämnet svenska med fokus på läsförståelse i årskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och gruppintervjuer med både lärare och elever på tre skolor i Norrbottens län. Resultatet visar att lärare och elever använder en likartad definition när de talar om begreppet läsförståelse. Bedömningens primära syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lärande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lärarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring läsförståelse, läsundervisning och bedömning.