Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I egenskap av speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling har vi ett särskilt ansvar när det gäller elevers läs- och skrivförmåga eftersom merparten av uppgifterna i skolan kräver en åldersadekvat läs- och skrivförmåga. När vi som speciallärare möter elever med långvariga svårigheter inom läs- och skrivområdet med en icke kontinuerlig skolnärvaro kan det vara svårt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sätta in effektiva åtgärder. Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgångsfaktorer som har positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter och deras skolnärvaro utifrån ett professionellt bemötande. Därför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallärare i två olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med låg skolnärvaro och läs- och skrivsvårigheter. Slutsatsen utifrån intervjuerna är samlade under rubrikerna professionellt förhållningssätt, läs- och skrivsvårigheter och låg skolnärvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgångsfaktorer i syfte att öka skolnärvaron.

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Sedan jag började min utbildning på lärarutbildningen hösten 2005 har elevers lärande varit det som fångat mitt intresse. Jag har träffat många elever som inte har velat lära sig något och tyckt att skolan varit tråkig. Jag ville undersöka vad det är som driver en person till att lära sig, så att skolvardagen kan bli bättre för både elever och lärare. Min studie bygger på möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vårterminen 2007 träffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre år senare har jag åter fått möjligheten att träffa eleverna.

Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats.

Vårt examensarbete behandlar lärande och grupprocesser, vi ville ta reda på vilken faktor som påverkar lärandet i grupp. Det lärande som framförallt behandlas är när elever lär av varandra, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vår analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lärande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter två olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i våra arbetsgrupper har filmats och sedan jämförts med varandra.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som främst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jämföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som delats ut på en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fått värdera betydelsen av ett antal påståenden rörande vad som motiverar dem i kärnämnet matematik. Resultatet av enkäten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad är överens om vilka de främsta motivationsfaktorerna är. Av resultatet framgår det också att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Examensarbetets syfte är att lyfta fram hur matematiklärare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har känt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lärare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie på fyra elever, två lärare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare år och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare år genom acceleration och berikning, medan den fjärde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmärksammad för den. En av lärarna arbetar enbart med enstaka åtgärder för enskilda elever och den andra läraren arbetar med klassintegrerad nivågruppering med enstaka åtgärder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har är att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sällan blir bra bemötta från början.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.