Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna läsa. För att få svar på följande frågeställningar; Vad är läsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna läsa och när upplever elever att de har användning för sin läskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökning. Samtliga elever som ingick i vår kvalitativa studie går i årskurs tre. Eleverna gick i två olika skolor i två skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det är bra att kunna läsa. De anser dock att läsning är ordförståelse, kunskap och ord.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lärare se hur en god lärandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lärstilar. Undersökningen visar också hur elever får sina multisensoriska lärstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar även att om elevers olika lärstilar ska tillgodoses i undervisningen måste lärarna ha medvetenhet om hur man lägger upp lektioner efter elevers olika förutsättningar. Men det räcker inte bara med att man som lärare har denna medvetenhet utan man måste också kunna tillämpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen är att ju fler sätt vi använder för att lära ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nå alla elever. De tre lärarnas syn på lärstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sätt att nå alla elever i dessa klasser..

I Sverige serveras sedan 1946 gratis skolmat till alla elever på grundskolan, och från 2011 är det lag på att skolmaten som serveras även ska vara näringsriktig. Skolmåltiderna ses som ett lärtillfälle och kallas pedagogisk måltid. Studiens syfte var att belysa hur lärare och annan pedagogisk personal som arbetar på högstadieskolor och äter lunch tillsammans med eleverna utnyttjar måltiden som ett pedagogiskt verktyg. Kvalitativ studie i form av ett frågeformulär med öppna svarsalternativ användes. Inslag av kvantitativa metoder finns i studien utifrån informanternas bakgrundsfakta.

Vårt syfte med denna studie har varit att öka vår egen kunskap om elever som sällan eller aldrig deltar i idrottsundervisningen på gymnasiet. Ingångsvinkel vi har valt till arbetet är att se om kön, fritidsaktiviteter och yttre faktorer som utseende har inverkan på närvaron vid idrottstimmarna i skolan. Genom detta skapa oss bättre förutsättningar i vår framtida yrkesroll att påverka dessa elever till att bli mer aktiva i undervisningen.Genom arbetet har även det funnits en tanke att öka kunskapen om hur elever ser på idrottsämnet. Vad som är roligt och hur de upplever olika moment. För att genom detta få en större förståelse för framförallt de elever som inte deltar, men även de som gör det.

Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever, vilket ansvar lärarna anser sig ha att motivera eleverna samt vad lärarna tror det beror på att elever är omotiverade inför och under ämnet idrott och hälsa i skolan.1. Hur arbetar idrottslärare med omotiverade elever?2. Vems ansvar anser idrottslärarna det är att motivera elever?3.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske.

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.