Elever med annat modersmål än svenska har generellt sett sämre studieresultat än elever med svenska som modersmål. Detta får med jämna mellanrum stor uppmärksamhet i media och i den allmänna samhällsdebatten. Ofta utgår man från föreställningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska språket på grund av för lite eller för dålig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och väl utvecklat modersmål står i direkt relation till hur väl man lyckas lära sig ett andraspråk. Detta förutsätter dock att skolan och det omgivande samhället intar en positiv hållning till minoritetsspråken och arbetar för ett jämlikt och demokratiskt sätt att se på flerspråkighet.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och särundervisning i idrottsämnet. Vad de tycker är bra och vad de tycker är mindre bra med de respektive undervisningssätten. Och om det i så fall finns några skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill även försöka ta reda på om någon av dessa undervisningsformer förstärker de traditionella föreställningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever från en årskurs 4 på en mindre skola i Lerums kommun.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

Studiens syfte är att belysa om elever i grundskolans år åtta känner sig delaktiga i sina studier, och vad som påverkar deras delaktighet, samt om undervisningen främjar delaktighet utifrån skolans styrdokument. I denna studie redogör vi för begreppet delaktighet för att på så sätt skriva fram olika tolkningar av begreppet. De frågor som informanterna i vår studie, elever i årskurs 8, framförallt fått fundera över är hur de uppfattar begreppet delaktighet och när de känner sig delaktiga. Utöver dessa frågor så har de även ombetts redogöra för vilken betydelse läraren har för upplevelsen av delaktighet.Vi belyser i vår bakgrund även begreppet delaktighet ur olika perspektiv och vad skolans läroplaner säger om begreppet delaktighet. Studien är en kvalitativ studie, med forskningsfrågor som uppmanar till en kvalitativ ansats.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

Bokslukartävlingen har genomförts i Gävle Kommuns grundskolor sedan år 2002. Den vänder sig till elever i skolår 3-4 och den går ut på att tävla i läsning mot sig själv, andra elever och andra klasser/skolor. Tävlingen pågår under sex månader, det vill säga större delen av läsåret och där syftet är att försöka få alla eleverna att känna läslust. Denna studie består av en undersökning om vad eleverna tycker om Bokslukartävlingen och den läsning som ett deltagande innebär. Det har varit intressant och viktigt då större delen av eleverna inom Gävle Kommun deltar, mellan 1400-1500 elever varje år.För att undersöka vad eleverna tycker om Bokslukaren och dess läsning har enkäter som elever svarat på, som ursprungligen varit underlag i en magisteruppsats Bokslukaren 2006/07- En utvärdering av ett läsfrämjande projekt i Gävles grundskolor, analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att främja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier använder man sig av i skolan för att hjälpa dessa elever? I vår litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vårt ämne. Resultaten visar att relationen mellan lärare och elev är viktig, där pedagogens röstanvändning spelar in. Rätt ord och rätt ton kan vara betydelsefullt för att behålla en god relation mellan lärare och elev och på så vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssätts betydelse för elevers motivation för läsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras läslust i skolan. Undersökningen utgick från fyra arbetssätt vilka var högläsning, tyst läsning, läslogg samt boksamtal. Utifrån litteratur har vi kunnat fastställa att samtliga av dessa fyra arbetssätt har betydelse för skapandet och utvecklandet av läslusten samt motivationen för läsning. Vi använde oss av enkäter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.