Sök:

Sökresultat:

3809 Uppsatser om Betydande miljöaspekt - Sida 47 av 254

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

OmvÄrdnad pÄ akutmottagning ? litteraturstudie av vÄrdsökande personers upplevelser

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstÄnd utgör en betydande del av besökarna pÄ en akutmottagning och det Àr av vikt att deras omvÄrdnad innehÄller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar pÄ symtomen och mÀnniskan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstÄnd upplever omvÄrdnaden pÄ en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: InnehÄllsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvÄrdnaden som pÄverkade vÄrdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vÄrdsökande personerna.

Utredning och effektivisering av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen : En studie med mÄlet att möjliggöra en ökad fjÀrrvÀrmeleverans

FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.

Kommunala bolag: En korruptionsrisk? En studie om de kommunala bolagens pÄverkan pÄ den kommunala korruptionsnivÄn i Sverige

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

InlÀrningsstilar

Examensarbetet Àr en studie om inlÀrningsstilar dÀr Àven en jÀmförelse görs med andra sÀtt att se pÄ inlÀrningen. I min litteraturgenomgÄng gÄr jag igenom hur man tidigare sÄg pÄ inlÀrning och hur inlÀrningsstilar ser pÄ inlÀrningen idag. Jag har valt att begrÀnsa mig till att skriva om de frÀmsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlÀrningsstilar utgÄr jag frÄn Dunn och Dunns inlÀrningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bÀst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lÀrarnas uppfattning om att arbeta med inlÀrningsstilar i skolan.

FrÄnvaro i Àmnet Idrott & HÀlsa i gymnasieskolan ? en intervjustudie bland nio gymnasieelever

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det Àr som kan göra att nÄgra gymnasieelever har hög frÄnvaro i Idrott & HÀlsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer pÄ nio gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes pÄ elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att frÄnvaron till stor del beror pÄ omotivation och dÀr de yttre omstÀndigheterna har en betydande inverkan. De yttre omstÀndigheterna Àr kompisar, klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att Àmnet Àr mindre viktigt Àn andra.

Inte utan min blogg! : En studie om hur unga kvinnor uppfattar och pÄverkas av produktplacering i bloggar

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för och beskriva hur unga kvinnor uppfattar produktplacering i bloggar. Vi Àmnar Àven undersöka hur bloggarna och de som skriver dem pÄverkar de unga kvinnorna. Produktplacering i bloggar Àr en intressant aspekt att undersöka dÄ det Àr ett relativt nytt och outforskat fenomen. VÄr teori har utgÄtt frÄn hur kommunikation gÄr till, opinionsledare samt balansteori. Till vÄr empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med nio respondenter.

Kontakter inom sociala nÀtverk

Sociala nÀtverk har fÄtt en alltmer betydande roll i vÄra liv och samhÀllen. Nya sÀtt för mÀnniskor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjÀlp av sociala nÀtverk och Web 2.0-teknologier.Företag förvÀntas numera ha en nÀrvaro inom sociala medier dÀr de erbjuder information eller deras företagstjÀnster, de största av dessa sociala plattformar Àr i dagslÀget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgÄngen av de sociala nÀtverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bÀttre förstÄ hur mÀnniskor fungerar i kontexten av sociala nÀtverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tÀvling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur mÀnniskor beter sig inom sociala nÀtverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens gÄr att identifiera inom Facebook..

Social kognition och artefakter : En fallstudie

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

Mekanismer i ett ungdomsprojekt ? hur insats blir till resultat och varför

Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

Lust att lÀra naturkunskap : - en undersökning av elevers motivation pÄ yrkesprogram

Syftet med undersökningen Àr att studera vad som pÄverkar elevernas motivation till lÀrande inom naturkunskapsÀmnet.För att genomföra undersökningen anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkÀtundersökning.Resultatet av undersökningen Àr att eleverna vill att undervisningen ska vara spÀnnande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnÄ detta Àr lÀraren. Eleverna vill att lÀraren bl.a. ska vara kunnig i sitt Àmne och vara en bra pedagog. ArbetssÀttet ska vara varierande.

Hatbrott : Kan Sverigedemokraternas framgÄng förklara variationen i hatbrott?

Sverige har under lÄng tid varit ett av fÄ lÀnder i VÀsteuropa dÀr ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft vÀljarmÀssiga framgÄngar. Detta har numera förÀndrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare Är skett en betydande ökning av hatbrott med frÀmlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns nÄgot samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begÄngna hatbrott pÄ kommunnivÄ. En regressionsanalys av tvÀrsnittsdata genomförs utifrÄn minsta kvadratmetoden (OLS), dÀr resultatet visar pÄ att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

NÀr mormors resa blir digital : Kognitiva aspekter pÄ Àldres interaktion med pappersbaserad respektive digital kollektivtrafikinformation - ett situerat perspektiv

SamhÀllets digitalisering innebÀr stora möjligheter till spridning och Äterbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken Äterfinns en stor grupp Àldre, nÄgot som pÄverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang ÀrÀldres möjligheter att Äka kollektivt och pÄ egen hand planera och genomföra resor, nÄgot somförutsÀtter en god tillgÄng till och förstÄelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser hÀr att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker nÀrkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig pÄ en situerad ansats tillmÀnniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebÀr att tÀnkandet baserar sig pÄmultimodala konceptuella erfarenheter.

FrÀmlingar i förvandling : En sociologisk analys av frÀmlingskap i tre filmer av Roberto Rossellini

Uppsatsen analyserar hur frÀmlingskap framstÀlls i tre av Roberto Rossellinis filmer, ?Stromboli?, ?Europa Ž51? och ?Viaggio in Italia?. UtgÄngspunkten Àr sociologi med inriktning pÄ frÀmlingskap dÀr syftet Àr att avtÀcka hur frÀmlingen i varje film skildras, vad som utgör frÀmlingskapet, om det löses och i sÄ fall hur.  I min analys har jag tillÀmpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka stÀllts i relation till uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff.Studien visar hur frÀmlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön Àr tre avgörande och genomgÄende faktorer som frambringar frÀmlingskap. Inledningsvis Àr huvudkaraktÀrerna en del av frÀmlingskapet, men en medvetenhet vÀcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar.

Svensk kod för bolagsstyrning - En undersökning om hur fyra fondförvaltare tar hÀnsyn till Koden vid investeringar och hur de fÄr förtroende för de företag de investerar i

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrÀtta med förtroendeproblemet för svenskt nÀringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk Àr framförallt att förbÀttra bolagsstyrningen och dÀrmed stÀrka förtroendet för svenska företag. Förtroende Àr en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare dÄ de förvaltar betydande kapital. DÄ fondsparandet hos allmÀnheten ökat, har fondbolagens förvaltare fÄtt en betydande roll dÄ de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende pÄ storlek och hur de tar hÀnsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->