Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers Beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och Beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ?dold? läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade Beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-Beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-Beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-Beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade Beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande Beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande Beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande Beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande Beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga Beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Under vår utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva Beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt några pedagoger använder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsområden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssätt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva Beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som påverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers Beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i Beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors Beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade Beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och Beteenden vid depression kan vara en förklaring till att män med mild depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns Beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns Beteenden..

Den biologiska studien har visat att värphöns genom domesticeringen förändrat och anpassat sina Beteenden till att leva med människor. De har utvecklat en minskad rädsla för människor och en ökad stresstålighet. I denna studie har höns återhämtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har påverkat återhämtningen jämfördes Beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. Frågeställningarna som användes för att undersöka detta var: Hur lång tid tar det innan höns återhämtar sina naturliga Beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det några skillnader i återhämtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte på en specifik tid för återhämtning men på att en tydlig återhämtning förekom.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av Beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska Beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Elevers störande Beteenden i undervisningen utgör en del av lärares vardag och innebär problem som de måste hantera men även förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rätt till arbetsro i klassrummet och lärares uppgift är att skapa en miljö där de kan få det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie är att få fördjupad förståelse för gymnasielärares uppfattningar om störande elevBeteenden i klassrummet, att förstå hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fått kunskap om detta område samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har använts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lämpade sig väl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielärare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande Beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillägna mig ett rikt empiriskt material bestående av berättelser ur deras egna verklighetsvärldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvändning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande Beteenden är de Beteenden som är mest störande hos eleverna enligt gymnasielärarnas uppfattningar.

I de fem friheterna som ligger till grund för många välfärdsprotokoll ingår frihet från rädsla och smärta. Får uppvisar en mängd olika Beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att på ett icke-invasivt och snabbt sätt uppskatta känsloläget hos djuren. Vid smärta ökar tiden i olika onormala ställningar. Även en ökning av normala Beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa två beteendetyper vid svåra smärttillstånd uppta all djurets vakna tid. Rädsla kan framkalla en rad olika Beteenden där många har sitt ursprung i fårens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens läge kan ge en uppfattning om känsloläget hos får.