Problem: VÄrt problemomrÄde rör sig kring att studera fenomenet kannibalism i syfte till att beskriva de skepnader fenomenet tar i vÄr fallstudie. Vidare diskuteras konsekvenser av kannibalism samt metoder för att eventuellt undvika kannibalism. Följande frÄgestÀllningar Àr stÀllda:1. Hur uppstÄr fenomenet kannibalism i ett multibrandföretag?2.

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem i Sverige. FrĂ„n 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma frĂ„n 30.7 procent till 46.6 procent. I dagslĂ€get har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare Ă€r förenat med lĂ„g livskvalitet. Övervikt och fetma Ă€r ocksĂ„ riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhĂ€llet.

Inledning I spĂ„ren av Relevance Lost-debatten introducerades nya ekonomistyrnings-& problem- innovationer (ESI:er), dĂ€ribland BSC. Trots organisationers ökade intresse fördiskussion ESI:er varierar adoptionsbenĂ€genheten. Åtskilliga forskningsstudier har gjort enansats att förklara detta pĂ„ organisatorisk nivĂ„. Under senare Ă„r har dock konstateratsatt adoption inte enbart kan förklaras med hjĂ€lp av kontextuella faktoreroch rationella val, utan komplexa adoptionsbeslut fattas ytterst av individer.Studier inom Upper Echelon Theory koncentrerar sig pĂ„ individen bakom ettadoptionsbeslut, nĂ€mligen adoptören. Adoptörens karaktĂ€rsdrag, sĂ„som utbildning,Ă„lder, tid inom organisationen samt kön avspeglas i de beslut vederbörandefattar.

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .

Syfte: Syftet Àr att undersöka validiteten gÀllande hur vÀl accelerometern klassificerar mÀtningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i Äldrarna 3-5 Är inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjÀlp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade pÄ sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jÀmföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, lÄg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skÀrningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

BÄde rapporter frÄn skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det Àr vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete dÀr skolpersonalen ska agera vid varje incident dÀr nÄgon elev blir illa behandlad. I denna uppsats Àr syftet att analysera och jÀmföra gymnasielÀrares sÀtt att arbeta med likabehandling. För att uppnÄ syftet stÀlls fyra forskningsfrÄgor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lÀrares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med Ätta intervjuade gymnasielÀrare samt en enkÀtundersökning i elevrÄdsstyrelsen.

Bakgrund: Studier visar att smÀrta Àr vanligt förekommande (80-88 %) hos Àldre personer. Demenssjukdom Àr en neurologisk skada i hjÀrnan dÀr den verbala och kroppsliga kommunikationen försÀmras. Detta bidrar till problem att kÀnna igen smÀrta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vÄrdpersonal kan kÀnna igen smÀrta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara pÄ frÄgan om smÄ staters ökande militÀra internationella ambitioner, och villighet att ta militÀra risker Àr ett förvÀntat beteende utifrÄn ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen gÄr den svenska sÀkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivÄ och under undersökningens gÄng görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att dÀrefter ta en nÀrmare titt pÄ de motÄtgÀrder som EU- lÀnderna gemensamt har bestÀmt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara smÄ staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.