Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär.

En Beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med Beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna.

Målet med detta arBete har varit att undersöka hur stallets funktion (som är byggt förtraditionsenlig vårkalvning) passar till höstfödda kalvar där djuren blir väsentligt större när delämnar stallet för Bete än vad som är normalt med vårfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur påverkas djurens Beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvårfödda kalvar uppfödda i liggbåssystem.En studie gjordes i april 2009 där man undersökte om det fanns någon skillnad i aktivitetmellan de äldre höstfödda kalvarna och de yngre vårfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes på höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman.

Syftet med den aktuella pilotundersökning var att få en djupare förståelse för mäns syn på offerskap genom att studera hur män framställer sig själva som offer för våld och om detta kan förklaras utifrån brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frågeställning: Hur framställer sig män som blivit utsatta för misshandel som offer i rätten? För att besvara frågeställningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod som bygger på observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebär att jag vid rättegångarna intog en dold forskarroll; detta för att inte påverka deltagarna med min närvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar där brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man.

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

Energy is an essential part of the society and for a sustainable future we need to use the energy resources in a sustainable way. The forest is Sweden?s most important resource for renewable energy and a higher production combined with shorter rotation periods (time from planting to clear cutting) can increase the access to energy. The tree genus poplar (Populus spp.) is interesting as energy resource as it has both high production and short rotation period. But browsing ungulates are a major threat to the establishment of poplar plants and therefore the poplar plantations need to be fenced in today. To use fences is expensive and time consuming; this makes it interesting to find more cost-effective solutions where there is no need to fence. The aim with this study was to look at the ungulates? occupation rate and browsing pressure in poplar plantations without fence.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-Bete mot entreprenöriellt lärande. Det som studerats är hur entreprenöriellt lärande är initierat och implementerat på skolan, vad som kännetecknar entreprenöriellt lärande samt hur special-lärare, pedagoger och elever uppfattar det förändrade arbetssättet. I studien ställdes också frå-gan om det finns något som tyder på att entreprenöriellt lärande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmråden där litteratur belyses är skolutveckling, lärande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lärande samt litteratur kring elever i behov av särskilt stöd innefattande litteratur om den dolda läroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och de metoder som använts är en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallärare, en gruppintervju med representanter från skolan arbets-lag, samt två veckors deltagande observation. Empirin består av två bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar från observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument såsom bedömningsmatris, riskanalys, tjänstefördelning, utvärderingar och ett elev-schema.

Bakgrund och problem: Det finns i dagsläget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det råder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen är. Under senare år har samhället kännetecknats av en växande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik är emellertid såväl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Swedish farmers have the possibility to be subsidized by EU rural development programme for grazing animals on pastures to promote the biodiversity of flora and fauna. The environmental remedy sometimes does not allow supplementary feed and at the same time the Swedish Animal Welfare Act and the Swedish Agricultural Board?s regulations for animal welfare and protection states that animals, in this case horses, shall be fed with food of good quality and adapted for the species. The regulations also state that they should have an individual feeding regime that enables them to maintain a normal body condition. The aim with this master thesis has been to investigate if it is possible to keep Gotland ponies on extensive pastures, during late spring and summer and still maintain animal welfare. The horses were assessed every fourth week using a welfare assessment protocol developed in line with the Welfare Quality® project (submitted, Viksten et al) where physical, behavioural and resourcebased parameters were observed. Twelve one-year old stallions of the breed Gotland ponies purchased from different breeders were used in the study.

När man studerar förädlingskedjor finner man tre flöden som påverkar och är beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet är det mest påtagliga och består främst av varor, informationsflödets uppgift är att administrera det fysiska flödet så att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden är att genomföra en processkartläggning.Syftet med uppsatsen är att kartlägga en kollektionsprocess på fallföretaget XY. Kartlägg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbättringsförslag. För att besvara syftet har fem frågor ställts i rapporten, två exempel är vad är ett bra materialflöde? och vad ska man tänka på inför förbättringsarBete med processer?Olika metoder har använts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.

I takt med samhällets utveckling blir vi allt mer jämställda och i samband med jämställdhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jämlika. Det som en gång i tiden var kvinnogöra är idag något både män och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar därför även den hierarkiska ordningen förändras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare är idag enbart en ledare och inte som den en gång var, en man.Vi har sedan länge tillbaka fått lära oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Efterfrågan av lammkött har ökat de senaste åren med följden att även produktionen har ökat. Trots detta produceras bara ca 40 % i Sverige av det som konsumeras. Detta kan delvis förklaras med att det är svårt att få ekonomisk vinning i lammproduktionen och det finns ett behov av forskning och rådgivning som underlättar för producenterna att få en bra produktion som både ger lönsamhet och en god djurvälfärd. I det vilda selekterar får ut de smakligaste och mest näringsrika delarna av växterna. Eftersom det fortfarande är vanligt med får ute på Bete större delen av året finns det anledning att tro att det Beteendet inte är helt bortavlat och det är även vad tidigare forskning visar på.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post.

Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarBete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med djur och djuren själva vid alla typer av djurhantering. Detta arBete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.