The everyday work at a staffing agency and how its leaders deal with the problems that appears: A case study at Maxkompetens.The purpose of this paper is to increase the understanding of how leaders at a staffing company deal with the everyday problems that arise from a geographically dispersed workforce.The staffing industry has grown by 30-40 percent annually and has over the past 15 years been the fastest growing industry in Sweden. This shows that the interest and demand for the staffing industry and its activities are now rising at an increasingly faster pace. This is an industry that is operating under specific conditions and with a geographically dispersed workforce. This will make the leaders of a staffing company to an important link between the staffing leaders and the staffing personnel.The relationship between the staffing company's leaders and its personnel is important, but not completely trouble free. Difficulties arise in that the employees may be located in different places and at various client companies with the result that the leaders of the staffing company cannot have a daily personal contact with their geographically dispersed personnel.We have used a qualitative approach on our paper and our empirical methodology has been a case study with ethnography and interviews.

Vår uppsats handlar om ett Sverige som idag håller på att förvandlas till ett kreditkortssamhälle. Detta kreditkortsfenomen har vuxit fram utifrån en rad historiska händelser som exempelvis Kreugerkraschen 1933 och 1950-talets kreditransoneringsåtgärder till avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet och dagens överskuldsättning som kostar samhället mellan 30-50 miljarder kronor varje år. Vi har mot denna bakgrund gjort en studie av människors attityd till att använda kreditkort för privatkonsumtion och ställt det i relation till deras beteende. Vi har påvisat skillnader i attityd och beteende mellan kön, ålder, inkomstklass, sysselsättning och utbildningsnivå. För att undersöka detta, valde vi att genomföra en kvantitativ enkätstudie där vi frågade 190 personer i Umeå om deras attityd till att använda kreditkort och hur deras användning av kreditkort såg ut.

Detta examensarbete, på uppdrag av Swedbank och med handledning från enheten för Industriell ekologi på KTH, jämför kort- och kontantbetalningssystemet i Sverige ur ett miljöperspektiv. Studien görs som en jämförande livscykelanalys mellan de bägge systemen. Resultaten från studien är endast relativa och inte absoluta. Det går därför inte att säga något om kort- eller kontantbetalningssystemets absoluta miljöpåverkan utan endast skillnader i miljöpåverkan systemen emellan.Livscykelanalysen har genomförts i enighet med rådande ISO-standard (14040:2006, 14044:2006) och har granskats av Lars-Gunnar Lindfors, forskningsdirektör på IVL Svenska Miljöinstitutet.För att rättvist kunna jämföra de bägge betalsystemen har den funktionella enhet en transaktion valts. En transaktion med kontanter som Betalningsmedel jämförs alltså med en transaktion med bankkort.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.