Elever får allt fler hjälpmedel som kan användas till fusk och det är enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhället. När man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma åt internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man märker att en uppgift är för svår. Den nya tekniken har även inneburit att det blivit lättare att upptäcka vissa typer av fusk. Den underlättar samtidigt på många andra sätt som att det går att se klockslag när en elev lämnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de går snabbt och enkelt att söka reda på vid ett senare tillfälle.Metoden som använts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare på en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrågats i intervjuerna var i huvudsak på vilket sätt internet, mobiltelefoner, bärbara datorer och annan IT påverkat hur eleverna fuskar och hur lärarna hanterar detta.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Vid SCA Packaging i Munksund fördes diskussioner med olika företag om att bygga en ny biorening. Munksundsfabriken är ett sulfatpappersbruk som tillverkar ca 360000 årston liner där ca 30% är vitt papper och resten brunt papper. Pappersbruken har ca 300 st anställda och ligger vid Piteälvens mynning. Detta examensarbete handlar om hur man ska dosera mängden närsalter när inkommande processavloppsvatten till bioreningen varierar i form av COD och flöde. Vitsen med en styrning på mängden närsalter är att man vill minimera kemikalieförbrukning och utsläpp av närsalter till recipient samt maximera COD-reduktion och tillgänglighet.

Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin.

I detta arbete har en fallstudie utförts på Vattenfall Ringhals som har cirka 1200 anställda. Denna fallstudie är en undersökning om hur användare ser på intranät som informationsförmedlare. Undersökningens syfte är att visa på problem och möjligheter med intranät som informationsförmedlare. Informationen har samlats in via enkäter, intervjuer och litteraturstudier. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att det finns en statusskillnad mellan elektroniskt representerad information och information tryckt på papper.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka Siri Derkerts Sverigeväggen 1967-69, främst genom att studera skisserna till verket. Derkert gjorde väldigt många skisser på familjemedlemmar, vänner och andra närstående och detta blev en kraftkälla som användes mot en pressande omvärld. Alla de skisser hon gjorde och sparade kunde hon senare plocka fram för att använda till olika verk och sammanhang. Till Sverigeväggen finns ett mycket omfattade skissmaterial som i viss mån bygger på återanvända skisser, bland annat på kursdeltagare från Fogelstad, där även Derkert var deltagare vid ett flertal tillfällen. Derkerts porträttskisser är väldigt abstraherade och det kan vara svårt att se vilka de föreställer.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande tema.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Arbetets syfte är att ta reda på elevers föreställningar om matens väg genom kroppen samt matspjälkningsorganens funktion. 46 elever från årskurs 3 och 9 fick genomgå en papper- och pennauppgift varav 19 av dessa därefter intervjuades personligen. Elevernas föreställningar sammanställdes och kategoriserades sedan i fyra olika kategorier. Dessa kategorier sträcker sig från A: en ofullständig beskrivning av matspjälkningssystemet till D: god förståelse för matspjälkningssystemet.Resultatet visade på att merparten av eleverna inte uttryckte god förståelse för matspjälkningssystemets funktion. Vi har jämfört klassernas resultat och funnit små skillnader.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gått tillväga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver också hur jag gjorde min research i början av projektet och även vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idéer och tankar från bilder i huvudet till skisser på ett papper, för att sedan förbättra det digitalt på datorn.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. Deföretag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställsbefrias från elskatten.Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar påPM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvisstängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägretryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination avovanstående exempel.De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans enenergibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vadpumparna förbrukar idag.Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, dettaskulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längreåterbetalningstid..

Syftet med denna uppsats är att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande på datorn hjälpa till att utveckla elevers texter och ge ett bättre skrivresultat än traditionellt användande av penna och papper? Vilken påverkan har lärandemiljön på arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur påverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? Målgruppen för undersökningen är de yngre skoleleverna i år 1-2. Den empiriska undersökningen bygger på en observation i år 2 och intervjuer med pedagoger som använder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lägre skolåren.