Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper på arbetet eller i sina sociala nätverk. Tidigare forskning visar på att normbrytare bestraffas för att gruppen ska återfå sin ställning men även för att individer ska få behålla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvärlden, där det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men också på ett milt vis genom tillsägningar. Undersökningen visar också på att en normbrytare i gruppen inte påverkar gruppens möjlighet att prestera..

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper på arbetet eller i sina sociala nätverk. Tidigare forskning visar på att normbrytare bestraffas för att gruppen ska återfå sin ställning men även för att individer ska få behålla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvärlden, där det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men också på ett milt vis genom tillsägningar. Undersökningen visar också på att en normbrytare i gruppen inte påverkar gruppens möjlighet att prestera..

Precis som människor kan hundar bli rädda för saker de upplever som obehagliga. Tyvärr kan hundar ibland få problem med denna rädsla eftersom de inte alltid kan hantera rädslan på det sätt som de i naturen skulle ha gjort. Hundarna blir då oroliga och får vad forskarna kallar beteendeproblemet rädsla vilket innebär att hunden förväntar sig att något obehagligt ska hända i en viss situation och dess välfärd försämras. På tv idag visas det fler och fler program om hur vi ska hålla våra djur och en del av dessa program behandlar just beteendeproblem hos hundar. I dessa program visas det hur man ska jobba med dessa problem för att komma till bukt med dem.

En studie om inåt- och utåtagerande barn av Christian Antoft. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer av lärare. Syftet med denna studie är att försöka klargöra lärarnas syn på inåt- respektive utåtagerande barn samt hur lärarna bemöter dessa och vilka åtgärder lärarna kan vidtaga för att hjälpa och stötta dessa barn. Intervjupersonernas svar kan ha påverkats av deras personliga erfarenheter vilket framgår av resultatredovisningen. Min slutsats är att intervjupersonerna och litteraturen i stort sett är överens om att de utåtagerande barnen söker all form av kontakt vare sig den är positiv eller negativ, därför är det viktigt att lägga fokus på positivt beteende.

Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa copingstrategier.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

För kunskapsintensiva företag är det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga på dagens föränderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat på existerande hinder för kunskapsdelning, användning av IT som stöd och hur motivation, belöning och Bestraffning påverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket därför måste tas hänsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnå högsta möjliga värde för organisationen. För att företag ska få största möjliga värde av sitt KM-arbete, är det viktigt att det blir en naturlig del av de anställdas vardag. Därför är det viktigt att skapa en inre långsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsättningar.Utifrån problemdiskussionen ovan ställer vi oss frågorna ?vilka hinder finns??, ?hur används befintlig IT som stöd?? och ?vilken påverkan har motivation, belöning och Bestraffning på kunskapsdelning??.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av Bestraffningstyper kan påverka möjligheten för spelare att hamna i tillståndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka påverkan av olika Bestraffningstyper på spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av Bestraffningstyper baserade på Juuls uppdelning av Bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att därefter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade från en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fånga spår av flow-tillståndet i deras kroppsspråk. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jämförelse av spelversionerna.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, Bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

Uppsatsen bygger på empiriskt material, en deltagande observation på ett skotskt ungdomshem som vi skrev ned i en fallbeskrivning. Syftet har varit att göra en kritisk analys av detta ungdomshem utifrån en del kritik som teoretiker har riktat mot institutionsvård/institutioner. Vi ville se om kritiken är befogad eller ej i detta fall. För att ta reda på detta ställde vi frågeställningarna; vad finns det för kritik mot institutioner samt hur fungerade det skotska ungdomshemmet utifrån den kritik som riktas mot institutionsvård? De teoretiker vi har utgått från är Goffman och hans teorier om totala institutioner, Levins beskrivning av uppfostringsanstalt samt Andreassens granskning av institutionsvård av ungdomar.

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt dåungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärderingmed Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ?skyddstillsyn med samhällstjänst?och ?villkorlig dom med samhällstjänst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ?samhällstjänst?.

This is a qualitative study based on eight interviews, four of which have been probation inspectors and three have been external controllers, or controllers as they say, and one have been an email interview with the headquarters of the correctional treatment. The interviews have been made on probation service offices in southern Sweden.The purpose of this study is to investigate how the professionals in Probation service see their work with intensive supervision with electronic monitoring. We are interested in their work from mainly three aspects, how they look at their control, how they see the intensive supervision with electronic monitoring as collective punishment and how they work with the client's family.In our results it emerges through interviews that probation staff in general find it difficult to work with the Children Convention (CRC) and the law when it comes to intensive supervision with electronic monitoring. They mostly do not believe that intensive supervision with electronic monitoring is a collective punishment for the adults but when it comes to children it becomes a longer discussion with different arguments and thoughts.Our results have found that in comparison to prison, most people seem to find that intensive supervision with electronic monitoring is a decent punishment. Most of the professionals are aware, and think it's important to recognize, that they are in a position of power in relation to the client.In the analysis, we establish an outcome from the interviews into our theories and trying to find a connection between them..

Uppsatsen berör implementeringen av mänskliga rättigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlängningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien är att påvisa hur de mänskliga rättigheterna framstår i praktiken genom att se på hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av två svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur på statsansvar och principen om non-refoulement, för att påvisa hur mänskliga rättigheter verkställs i praktiken.Resultatet presenteras utifrån den kritik den svenska staten fått gällande dessa båda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet då den svenska staten erkänt sitt misstag men av intresse är att uppsatsen påvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mänskliga rättigheterna och i förlängningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller Bestraffning inte ges något direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.