I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller..

Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete är att de anställda inte ska drabbas av skador eller ohälsa på grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren är delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, där graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stärka arbetsglädjen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns något som främjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och två enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom Luleå kommun. Den teoretiska ram som användes för att analysera är Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet.

Intresset för studien kom genom upptäckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete? som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Studiens övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt föräldrar, med annat modersmål, vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna på enheten förhåller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nämnda grupperna. Studiens frågeställningar är följande: På vilket/vilka sätt önskar föräldrar bli delaktiga och få inflytande i verksamheten? Hur ser föräldrar och pedagoger på begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge föräldrar förutsättningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet är av kvalitativ art, där elva föräldrar och nitton pedagoger får svara på öppna frågor i enkätform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta föräldrar är nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för närvarande erbjuds, men att de behöver utformas på ett annorlunda sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3. Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever.