Sök:

Sökresultat:

2211 Uppsatser om Bestämmande inflytande - Sida 56 av 148

Barn gör inte som vi sÀger, barn gör som vi gör : en kvalitativ intervjustudie om hur vuxna tror att deras matvanor pÄverkar de egna barnen

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förÀldrar resonerar kring sina barns matvanor och sitt eget inflytande över dessa vanor utifrÄn habitus. Genom följande frÄgestÀllningar Àmnade författaren uppfylla syftesbeskrivningen: Vad finns det för tankar bakom maten som förÀldrarna ger sina barn? Vilka eventuella svÄrigheter finns det kring barnens kostintag? Vilket inflytande upplever förÀldrarna att de har pÄ sina barns matvanor? Vilken instÀllning har förÀldrarna till stöd och handledning i samband med sina barns matvanor? För analysen valdes Bourdieus begrepp ?Habitus? som teoretiskt perspektiv, som gÄr ut pÄ att vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar hur vi agerar och Àr som personer. Tillsammans med detta anvÀnds Bourdieus begrepp ?fÀlt? i analysen för att förtydliga rollen av den sociala arenan.

Hur fungerar demokratin i skolan?

I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Twin Dancers : En genusvetenskaplig studie av tvÄ leksakskedjors reklamblad

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppvÀxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig sjÀlva och sin omgivning. Vi har studerat tvÄ leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framstÀlls samt hur genus framstÀlls i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildsprÄk som finns i reklambladen. Det vi sett Àr att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man lÄter traditionella roller styra. Flickor förvÀntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och ÄtrÄvÀrd medan pojkar förvÀntas att inte ha rosa leksaker, gÄ in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Arbetsplanens anvÀndande och dess inflytande pÄ pedagogers undervisning : En uppföljning av Arbetsplan för studie- och yrkesvÀgledningsverksamheten i Enköpings kommun 2008-2010

The aim of this study is to investigate the effects ofWork plan for study- and vocational guidance in Enköpings municipality 2008-2010 to see how it has affected the educators in the municipal primary schools. Questionnaires to teachers and interviews with principals have been made and it came out that the teachers are not very familiar with the plan. Of the few teachers who considered themselves to be familiar with the plan, the majority replied that they had benefited from the plan.The studyŽs analysis indicates that one of explanation for why so few educators are aware of and working according to the plan is partly in implementation efforts. Weaknesses are shown according to the equivalence of the implementation, but also the importance of the existence of an engaging and driven person, located at the primary schools, that continuously inspires and motivates the teachers to work with this plan. Educators also indicate that they already use study-and vocational guidance in their teaching..

Ordning och reda i skolan - Àr regler lösningen?

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen Àr utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ rektorer pÄ tvÄ kommunala högstadieskolor. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna delades vÄra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig Ät pÄ de undersökta skolorna.

Utbredning av CSR pÄ den svenska marknaden. - En kartlÀggning av företag pÄ stockholmsbörsen

I takt med att handeln med utvecklingslÀnderna ökat har omvÀrlden samtidigt fÄtt upp ögonen för bolagens etiska agerande. Globala företag har fÄtt ett inflytande jÀmförbart med hela nationer. Vi har gjort en kartlÀggning av företag pÄ Stockholmsbörsen för att ta reda pÄ hur utbrett det Àr bland svenska verksamheter att ha en CSR policy. Resultatet visar att övervÀgande del av företagen inte har en CSR policy och att existerande policys inte Àr specielt vÀl implementerade i företagen. En trend vi uppmÀrksammat Àr att företagen pÄ börsens A-lista i hög grad har en CSR policy medan bolagen pÄ O-listan i liten omfattning har en policy.

Ledarskapets betydelse för de anstÀlldas vÀlbefinnande

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv Àr detta nÄgot som bör tillvaratas dÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande hotas pÄ grund av de arbetsförhÄllanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Vilken typ av ledarstil som anvÀndes upplevdes spela en roll för vÀlbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hÀlsofrÀmjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.

Motivationsskapande metoder ityskundervisning : en studie av lÀrarnas sÀtt att effektivisera undervisningen

Detta examensarbete Àr en undersökning av metoder som lÀrare i tyska pÄgymnasieskolan anvÀnder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som sprÄk och Àmne Àr betydligt mindre Àn till andra frÀmmande sprÄk, harjag undersökt lÀrarnas sÀtt att utöva ett positivt inflytande pÄ elever som kan hjÀlpa tillatt förhindra elever frÄn att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvÀnt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna Àrverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen Àr enavgörande faktor som hjÀlper lÀrare i tyska att skapa ett positivt inlÀrningsklimat iklassrummet.

Demokratiska arbetsformer i undervisningssituationer

I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Gentrifiering ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Gentrifiering Àr ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förÀndringen som infinner sig nÀr en stadsdel uppgraderas, frÄn att ha en lÄg status till att fÄ en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invÄnare genom att tillvÀxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan ocksÄ skapa kÀnnbara konsekvenser för de boende som blir undantrÀngda frÄn sina hem pÄ grund av ökade hyror. Gentrifiering har lÀnge varit ett stort forskningsÀmne inom discipliner sÄ som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har dÀremot Àgnat gentrifieringen förvÄnande liten uppmÀrksamhet.Uppsatsens syfte Àr dÀrför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrÄn ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning frÄn maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföretrÀde och inflytande Àr tvÄ centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta pÄ i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar pÄ gentrifiering..

Elevinflytande som villkor för lÀrande i sprÄkundervisningen

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..

PÄverkas personalens psykosociala arbetsmiljö beroende pÄ
hur
verksamheten Àr organiserad.

I mÄnga kommuner vÀljer man idag att organisera Àldreomsorgen pÄ olika sÀtt. En typ av entreprenad Àr de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig frÄn den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende pÄ hur verksamheten Àr organiserad. De verksamheter som jÀmförs i denna studie Àr ett kommunalt Àldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Organisering av laborativ matematikundervisning i gymnasieskolan

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Barnperspektivet : i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesfrÄgor/-tvister

De största konsekvenserna av förÀldrarnas beslut att gÄ skilda vÀgar bÀr tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt Àr det de som har rÀtt till en trygg uppvÀxt och utveckling som skall tillgodoses av förÀldrarna. Hur kan barnperspektiv framhÄllas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhÄllas? Av vem kan barnen förvÀnta sig stöd under den svÄra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan förÀldrarna som utspelas i vÄrdnads, boende och umgÀngestvister minskas? Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken stÀllning barn som grupp har efter lagÀndringarna i förÀldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frÄgor/tvister rörande dem sjÀlva gÀllande vÄrdnad, boende och umgÀnge.

STYLIST ? ma?l, process och a?terkoppling. : En studie av det pedagogiska arbetet i undervisning pa? gymnasieskolans stylistprogram.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->