Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.

Bakgrund/Problem: Outsourcingbeslut ses som komplicerade i och med osäkerheten som finns involverad i beslutsprocessen, dessutom förekommer dålig leverantörshantering (Cao et al. 2007). Vidare har forskning som finns relaterat till ämnet flertalet brister i undersökningen av beslutsprocessen och vilka beslutsfaktorer som anses viktigast (De Boer et al. 2006). Därutöver saknas tillräcklig forskning om små och medelstora företags transportinköp (Holter et al.

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Syftet var att undersöka de interna och externa krafter som påverkar privata inve-sterares förmåga att agera rationellt på aktiemarknaden. Uppsatsens empiri är huvudsakligen baserad på en enkätundersökning, vilken syftar till att ge en bild av vilka prioriteringar och preferenser privata investerare har när de agerar på aktiemarknaden. Ett viktigt mål med analysen av enkätsvaren var att undersöka i vilken utsträckning det går att finna irrationella beteenden hos den undersökta gruppen av investerare. Det framkom att en stor del av enkätun-dersökningens respondenter förlitar sig på tumregler när de träder in i sina positio-ner. De har alltså redan när de tar en position på aktiemarknaden bestämt sig för efter hur stor uppgång respektive nedgång de ska gå ur positionen.

För att förklara varför småföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie på fyra småföretag där ägaren även är företagsledare. Detta för att vi förväntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgå från teorier rörande beslutsprocesser, risk, osäkerhet, lärande och kapitalstruktur belyser vi vilka överväganden och faktorer som påverkar de finansiella besluten i småföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut är beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

1924 invigdes idrottsplatsen Tunavallen i Eskilstuna, då ansedd som en av Sveriges förnämsta. I mer än 75 år kom den oförändrad att stå kvar som ett minne av sin tid. Vid 1990-talets slut ansågs det dock att tidens sprungit ifrån gamla Tunavallen och att en allvarlig modernisering behövde göras. 2002 sker återinvigningen, Tunavallen är nu en modern fotbollsarena, specialanpassad för fotboll, helt enligt tidens krav. Vad denna uppsats syftar till är att jämföra två byggnationer av en idrottsanläggning.

Vid politiskt beslutsfattande framhävs från politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstå som nyttigt för allmänheten. Denna nyttoaspekt är en av rationalitetens kännetecken. Denna uppsats har sin utgångspunkt i antagandet att även symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i Luleå.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

I denna uppsats analyserar jag de beslutande organ som fanns i Nyhems municipalsamhälle och hur dessa organ har arbetat i ett inledande skede av municipalsamhället. Fokus ligger på hälsovårdsnämnden sett utifrån de nationella hälsovårdsstadgar som fanns i Sverige under den verksamma tiden 1909-1911. Syftet med uppsatsen är att komplettera den forskning som finns om municipalsamhällen genom att granska protokoll och se vilka frågor som var intressanta i Nyhems municipalsamhälle under dess första verksamma år. Beslut som har tagits i de olika beslutande organen samt vilka som har varit viktiga aktörer i nämnda beslutsprocesser är sådant som är intressant för undersökningen. Slutsatsen blir att hälsovårdsnämnden bryter mot många av de stadgar som är skrivna och att det berodde på organisatoriska och ekonomiska problem samt att styrningen inom samhället har varit bristfällig..

Den 11:e sptember 2001 inträffade västvärldens i särklass värsta terror dåd på Manhattan i New York. I samma ögonblick som det första planet plöjde in i ett av World Trade Centers torn började in process mot ett fullskaligt krig mellan USA och Terrorismen. I denna process har vi skiljt ut två personer och tre beslut som vi anser i hög grad har påverkat det efterföljande kriget. George W. Bush och Donald rumsfeld har i vår mening satt tydliga spår på den fortsatta utvecklingen.

Syftet med studien är att undersöka huruvida föräldrar är nöjda eller missnöjda med det alltmer ojämna uttaget av föräldraledighet som sker då familjen växer och får sitt andra barn. Utgångspunkten är att föräldrar i regel vill vara föräldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tänkas vara begränsat av olika skäl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en känsla av att vara mindre nöjd. Med utgångspunkt i dels ekonomisk rationalitet förväntas främst männens val vara begränsat. Utifrån det här perspektivet utgör deras högre inkomstnivå ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av föräldraledigheten.

Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för och kunskapen av, de strategiska beslutsprocesserna som föregår företags övergångar till outsourcing i organisationer med en relativt liten erfarenhet av strategin, respektive, organisationer som har en längre historia av strategin.I ?Make-or-Buy? stadiet av beslutsprocessen minskar företagets mångsidighet och djupet av analysen, när organisationen får större erfarenheter av outsourcing. I stadiet där företaget väljer leverantör substituerar djupet av analysen dess mångsidighet, när organisationen får större erfarenheter av strategin. Detta kan förklaras med att organisationen utvecklar ett organisatoriskt minne och organisatoriska rutiner. En modell utvecklas av författarna som början av en definitionsutveckling och grund till fortsatt forskning inom området..

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i. Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker..

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.