Vilken grundläggande idé utgår vi ifrån när vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser får detta för synen på individen, individen i samhället samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte är en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena värderingar. .

Uppsatsen syftar till att skapa en större förståelse för hur omorganisationer påverkar de anställdas inställning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anställdas arbetsengagemang för att på det sättet uppnå en högre produktivitet.Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har också kompletterats med en teoretisk referensram utifrån det empiriska materialet. Den bärande teoretiska ramen utgår ifrån Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.Resultatet från studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha påverkat de anställdas arbetssituation i någon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet.

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making.

A1146Problem: De frågor som ställs är: Vilken slags beslutsgång och vilka beslutstyper det studerade företaget SAS har valt? Den klassiska rationella beslutsmodellen har fått utstå en viss kritik, men kan företag tillämpa modellen ändå? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det om ett företag väljer att använda sig av en rationell beslutsgång?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera SAS koncernens beslutsgång. Det som avses med SAS:s beslutsgång är den förändringsprocess företaget använder för att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Därmed likställer författarna beslutsprocess med beslutsgång.Teori och modell: Grundläggande källor till beslutsteori: Ansoff, I, Cohen, M. D.; March, J.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.

I denna uppsats har det underso?kts vilka brister gra?nssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren ma?lgrupp. Syftet med uppsatsen a?r att fo?resla? en lo?sning pa? problem i designen av plattformens administrato?rspanel. Metoden a?r en kvalitativ studie med semistrukturerade fra?gor och anva?ndartest fo?r att ta fram beslutsprocesser.

Uppsatsen utgår från det moderna samhällets tro på den rationella individen och på en liberal frihetskatalog bestående av såväl ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter och medborgerliga, politiska rättigheter. Utifrån denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstå kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mänskliga rättigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och på en sådan nivå att såväl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande så riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anställnings och arbetsvillkoren, men får ändå in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sådant innehåll att de mänskliga rättigheterna kan hamna på en hög nivå..

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet därtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har två separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat på om handlingen är av enkel eller komplicerad karaktär. Är handlingen enkel kan individen, som då kallas Homo Oeconomicus, utan svårigheter identifiera när nyttan är större än kostnaden och utifrån individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom själv. Det finns dock faktorer såsom exempelvis osäkerhet som begränsar handlingsmöjligheterna och försvårar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnämnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. Båda begreppen används vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning där vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Denna studie undersöker det tolkningsutrymme som kan komma att uppstå på grund av oklarheter i förfarandet vad gäller tillfälliga samarbetskonstellationer. Studien är en fallstudie av kvalitativ art och empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fallet består av en samarbetskonstellation och dess beslutsprocess inför en eventuell etablering av en dryport i kommunerna Bjuv och Åstorp. Studien påvisar att det finns oklarheter som har lett till ett tolkningsutrymme var i de olika aktörerna ges möjlighet till att behålla och utveckla sina egna tolkningar av det aktuella problemområdet. Detta har i sin tur lett till att aktörer som i konstellationens början kände sig tveksamma till projektet har ändrat uppfattning och fått en mer positiv syn på situationen.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.