Målsättningen med uppsatsen har varit att åskådliggöra beslutsprocesserna på främst strategisk ochmilitärstrategisk nivå inför det svenska beslutet att delta i de militära FN-missionerna i Suez 1956,Kongo 1960 och på Cypern 1964. Men också att studera deployeringen vid den inledande insatsen.Uppsatsen har därmed syftat till att finna svar på varför det gick relativt fort att fatta beslut om insatssamt deployera förbanden ? svar som kanske kan lära oss något inför framtida liknande beslut ? tillexempel med EU Battle Group. Graham Allison?s teorier om Organizational Process ochGovernmental Politics har utgjort den vetenskapliga ramen för att hjälpa till att förklarabeslutsprocesserna.

Organisationer har under lång tid fått symboliseras av en pyramid som styrs från toppen av en person som besitter makten. Men att styra och kontrollera organisationer på ett sådant sätt fungerar bäst i okomplicerade situationer. Under senare års internationalisering verkar organisationer idag inom många olika typer av miljöer och omgivningar som ständigt förändras. Detta har medfört att det blivit mer komplicerat för organisationen att skapa och bibehålla sin kontroll. För att erhålla den organisationella kontroll som krävs i dagens organisationer använder dessa sig av olika kontrollstyrsystem.

Sammanfattning Titel: Återuppbyggnad av strukturer efter en kris Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Handledare: Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett meningsskapande perspektiv bidra till en ökad kunskap och förståelse om hur interaktioner mellan människor i en organisation kan återuppbygga strukturer efter en kris. Metod: För att nå vårt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi har genomfört en gruppintervju med personal från hemtjänsten i Kronobergs län, vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de efteråt återuppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin. Slutsatser: Osäkerhet, samhörighet, roller, Beslutsfattande och rationalitet, är teman som alla är länkade till varandra, till strukturåteruppbyggande och till meningsskapande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt Beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande.

Introduktion: Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i beslut om, planering och genomförande av medicinsk behandling och omvårdnad. Vid enteral nutrition får patienter och närstående dock inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vård. Syfte: Genom litteraturstudie belysa faktorer som har betydelse för patienters och närståendes delaktighet vid enteral nutrition. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Elva artiklar som svarade mot syftet valdes ut och analyserades.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur fyllnadsgrad som nyckeltal ska användas för att redogöra för Sanfridssons Åkeris miljöarbete avseende utnyttjande av lastkapaciteten. Hur fyllnadsgraden begränsas samt vilka förutsättningar nyckeltalet har ska därmed förklaras. Vidare syftar arbetet till att ge Sanfridsson Åkeri AB ett motiverat förslag på vad som bör dokumenteras och hur informationen ska samlas in.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie av företaget Sanfridssons Åkeri AB. Insamling av data har gjorts genom en kvalitativ undersökning i form av öppna intervjuer. Respondenterna representeras dels av VD och medarbetare på fallföretaget men även ämneskunniga personer från myndigheter, intresseorganisationer, akademin samt transportköpare.Teori: Teorin behandlar fyllnadsgraden som nyckeltal för resursutnyttjande, samt dess begränsningar.

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares Beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Syftet med vår studie är att kartlägga de principer och andra faktorer som ska vara grunden för användning, integration och management av patientjournalsystem. Enligt vår uppfattning har vi kommit närmare målet genom att belysa följande fråga:Vilka är de kritiska faktorer som bör beaktas för att säkra patientsäkerhet och samtidigt respektera, CIA modellen, dvs. tillgänglighet, integritet, och behörighet?Studien har resulterat i följande relevanta och på många sätt intressanta aspekter så som: Förhållandet mellan patientsäkerhet och informationsbehörighet. Behörighetskraven innebär att personal inom sjukvård har rätt att ta del av känslig information för att kunna ge rätt vård.

Tversky och Kahneman (1981) fann att den språkliga inramningen av en problemsituation kunde påverka vilket beslut individen fattade. De kallade fenomenet för framing och storamängder forskning har sedan upptäckten ägnats åt att förstå framing och dess effekter. På senare tid har vikten av emotioner och känslotillstånd allt mer betonats. Hur individen känner sig vid tidpunkten för beslutet verkar vara intimt förknippat med hur mycket manpåverkas av problemformuleringens framing. Ett flertal studier har till exempel visat att oro resulterar i en starkare påverkan av framing.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Sammanfattning Titel: Återuppbyggnad av strukturer efter en kris Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Handledare: Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett meningsskapande perspektiv bidra till en ökad kunskap och förståelse om hur interaktioner mellan människor i en organisation kan återuppbygga strukturer efter en kris. Metod: För att nå vårt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi har genomfört en gruppintervju med personal från hemtjänsten i Kronobergs län, vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de efteråt återuppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin. Slutsatser: Osäkerhet, samhörighet, roller, Beslutsfattande och rationalitet, är teman som alla är länkade till varandra, till strukturåteruppbyggande och till meningsskapande. Detta resonemang leder till slutsatsen att meningsskapande kan underlätta för strukturåteruppbyggande, och strukturåteruppbyggande kan i sin tur underlätta för meningsskapande. Abstract Title: Reconstruction of structures after a crisis Authors: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Supervisor: Camilla Wernersson Department: School of management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor?s thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose of this paper is to, with a sensemaking perspective, contribute to a higher knowledge and understanding about how interactions between people in an organization can reconstruct structures after a crisis. Method: To achieve our purpose we chose a qualitative method.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: Suicidalt beteende och självskadebeteende kan förekomma hos personer med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS). Det kan finnas en negativ attityd till patienter med EIPS och liknande ohälsa hos personal som vårdar denna patientgrupp. Tidigare studier beskrev att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och utbildning i hur självskadebeteende ska bemötas i vården.SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att analysera och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur som utifrån vårdpersonalens och patientens perspektiv belyser bemötande och vård av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningarna utfördes i databaserna, CHINAL, PubMed och SCOPUS.RESULTAT: Resultatet består av 21 inkluderade studier. Data genererade fyra teman vilka var vårdpersonalens attityder, vårdrelationens betydelse, behov av kunskap i vårdandet och vårdlidande.

Projektbaserad verksamhet är idag en mycket vanlig arbetsmetod inom företag och är inomkonsultbranschen nästintill den dominerande arbetsformen. Projekten löper ofta parallellt medvarandra och det gäller att kunna leverera inom de givna ramarna för att varakonkurrenskraftig. Effektivt projektarbete ställer alltså höga krav på att tidigare lärdaerfarenheter går att använda igen i samband med nya uppdrag. Detta ställer i sin tur krav påkunskapsöverföringen inom företaget ? det gäller att företaget förstår vikten av processen ochatt en enad uppfattning råder internt vilket slutligen leder till ett ökat kunskapskapital.Hur väl ett företag lyckas med kunskapsöverföringen beror till stor del av hur pass insattföretaget är i frågan och om de lyckas skapa en miljö och kultur som främjaröverföringsprocessen, att samsyn råder, oavsett vart i organisationsträdet.