Med utgÄngspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom nÄgra av Europas största banker. Vi undersöker Àvenom det föreligger nÄgon trend över Ären 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjÀlp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger nÄgrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra Àr attförhÄllandet mellan kompensation och kreditrisk och förhÄllandet mellan kompensation ochlönsamhet Àr komplexa och kan inte förklaras med nÄgra enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar Àr dock befogad eftersom det Àr betydandesummor som betalas ut..

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmÀnintresse i hur organisationer som dagligen pÄverkar den enskilde medborgaren förÀndras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förÀndringen pÄverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att pÄverka sin vardag har förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer pÄ FörsÀkringskassans handlingsutrymme har pÄverkats under och efter en organisationsförÀndring. Vi har, utöver att titta generellt pÄ handlingsutrymme, Àven fokuserat pÄ hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som anvÀndes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktÀr, eftersom vÄr tanke med studien byggde pÄ att förstÄ relationen mellan relativt komplexa, mÄngfacetterade och subjektiva begrepp.

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Studien behandlar medias roll i vÄrt samhÀlle samt granskar lokala mediers framstÀllning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhÀlle? och 2. Hur anvÀnds media av samhÀllet? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, medieteorier och sociologiska medieteorier anvÀnds, detta för att fÄ en grund till varför media Àr viktigt och senare kunna svara pÄ vilken roll media har i samhÀllet.

SamhÀllets krav och behov av tredimensionella fastigheter har lett fram till en proposition om lagÀndringar i jordabalken, fastighetsbildningslagen, miljöbalken och i lagen om förvaltning av samfÀlligheter. Uppsatsens syfte Àr att redogöra för gÀllande rÀtt och de nya lagÀndringarnas betydelse för tredimensionell fastighetsindelning. FrÀmst studeras fastighetsbegreppet, som har en central betydelse för fastighetsbildning. Andra aspekter som studeras Àr expropriation, anlÀggningslagen och ledningsrÀtt. DÄ uppsatsen skrivs i samverkan med Banverket ÄskÄdliggörs reglerna med ett kort exempel utifrÄn Banverkets projekt med godstÄgsviadukten Olskroken-Gubbero.

Denna studie fokuserar pÄ samverkan mellan Àldreomsorgens sektioner hemtjÀnst och hemsjukvÄrd i tvÄ vÀstsvenska kommuner. VÄra huvudfrÄgor Àr; Hur ser organisationernas organisering av samverkan ut och vilka förutsÀttningar för samverkan ges det för medarbetarna? NÀr ska man samverka? Vad ska man samverka om? Finns det hindrande och frÀmjande faktorer för samverkan? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med chefer pÄ tvÄ nivÄer inom organisationerna. Tidigare forskning om samverkan, professionsteori, nyinstitutionell teori, teori om tvÀrprofessionella grupper och gruppteori Àr applicerad pÄ materialet för att förstÄ fenomenet samverkan.Studien visar att det Àr mÄnga faktorer som spelar in för att Ästadkomma en fungerande samverkan mellan olika professioner. Vi ser hur samverkan kan struktureras pÄ ett medvetet och genomtÀnkt sÀtt och vi ser hur samverkan blir godtycklig nÀr det inte finns en medveten strukturering.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats Àr att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nÀtverksbaserade försvaret (NBF) och hÀr beskrivs vad NBF egentligenkan innebÀra som metod för det flexibla insatsförsvaret. DÀrefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen dÄ denmÀnskliga pÄverkan Àr en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat frÄn FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar pÄ att en gemensam teknisk arkitektur mycket vÀl kan underlÀtta och förbÀttraen chefs beslutsfattning.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

Problem: De informella processernas betydelse för internkommunikationen i en skolorganisation.  Syfte: FÄ en förstÄelse kring vilken betydelse informella processer har för internkommunikationen och hur de informella processerna flödar inom en skolorganisation.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 personer som framkommit ur ett strategiskt bekvÀmlighetsurval.Resultat: Huvuddrag frÄn resultatet bygger pÄ bristande internkommunikation, mÄnga subkulturer, dominerande informell kommunikation, en mÀngd kommunikationskanaler, otillrÀcklig socialisering samt icke nÄbara rektorer med skiftande ledarskap.Slutsats: Undersökningen utgÄr frÄn resonemanget att alla de informella processerna Àr lika viktiga i en organisation för att dess internkommunikation ska fungera. Vi konstaterar att detta inte stÀmmer helt och hÄllet, vÄr undersökning visar att det Àr kulturen som Àr den mest framtrÀdande processen för internkommunikationen. Det fastslÄs av subkulturernas starka roll, bristande socialisering samt att ledarskapet inte Àr anpassat till den nuvarande situationen..

Inom vÄrden utförs ofta schemalÀggning av personal manuellt, vilket krÀver mycket tid och resurser. Att planera arbetet för en grupp lÀkare, med dess ofta mycket komplexa sammansÀttning vad gÀller exempelvis arbetsuppgifter och kompetenser, Àr ingen lÀtt uppgift. Detta examensarbete studerar huruvida en automatiserad taktisk bemanningsplanering med en tidshorisont pÄ ett halvÄr till ett Är, skulle kunna underlÀtta denna uppgift.I rapporten presenteras en mÄloptimeringsmodell som implementerats i AMPL för att med CPLEX som lösare generera förslag till bemanningsplaner. För att utveckla en matematisk modell som vÀl representerar de förutsÀttningar som rÄder vid bemanningsplanering av lÀkare har alternativa formuleringar provats och utvÀrderats. Den mest lovande av modellerna, som baseras pÄ mÄloptimering, har i en pilotstudie testats pÄ data frÄn Onkologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus.

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrÀvande uppgifter, vilket lett till större fokus pÄ anvÀndningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder Àr ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den mÄste anpassas för att ge optimal hjÀlp och vÀgledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och anvÀnds inom ett företag, samt vilka problem som Àr förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte anvÀnds i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Den hÀr rapporten undersöker om grÀnsen mellan Terminal Services och Citrix XenApp har börjat suddas ut eller om man Ànnu kan dra en tydlig linje mellan dessa. Detta för att avgöra om organisationer som idag kör Windows Server 2003 med Citrix XenApp enbart klarar sig med de nya funktionerna i Windows Server 2008 Terminal Services och ÀndÄ uppfylla de krav och behov en organisation har. Arbetet genomfördes rent teoretiskt. För att avgöra likheter och skillnader mellan applikationerna, sÄ anvÀndes till största delen ett ramverk. För att kunna fÄ en bild av hur applikationerna tillÀmpas rent praktiskt, anvÀndes tidigare testar samt analyser.