Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju anvÀnts och undersökningen Àr av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, sÄ lÀnge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar sÄ upplever operatörerna ikonerna som logiska..

Den hÀr uppsatsen analyserar sprÄkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen frÄn Ären 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kÀnnetecknar sprÄkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och Är och hur sprÄkkomplexiteten förÀndrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas sprÄkkomplexitet bÄde kvantitativt och kvalitativt med ett sÀrskilt analysverktyg som utvecklats i den hÀr studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel pÄ variabler som undersöks med koppling till sprÄklig komplexitet Àr menings- och ordlÀngd samt variabler nÀra kopplat till tidningsformatet som fÄtt lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och lÀngd pÄ stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i bÄde Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning pÄpekat, gÄtt en rak vÀg mot mindre komplext sprÄk: artiklarna frÄn 1982 har genomgÄende ett sprÄk som Àr mindre komplext Àn artiklarna frÄn 2012.

Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.

Globaliseringen blir alltmer pÄtaglig och integrationen mellan lÀnder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetÀra tillgÄngar internationellt. UtifrÄn detta stÀlls det högre krav pÄ investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rÄdande vÀxelkurser. Enligt flera studier rÀcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? vÀrderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

Genetiska algoritmer, som baseras pÄ den biologiska evolutionen, har historiskt sett anvÀnds till att lösa komplexa problem med vÀldigt stora lösningsrymder.I den hÀr rapporten beskriver vi hur vi implementerar en genetisk algoritm och en hissmodell, och undersöker möjligheterna att med hjÀlp av den genetiska algoritmen konstruera ett vÀlfungerande hisstyrningssystem.Trots att vi inte lyckas fÄ fram ett tillfredsstÀllande hisstyrningssystem, finner vi potential att lösa dylika problem med genetiska algoritmer, och redogör för hur man kan göra det..

Uppsatsen behandlar intressegruppers pÄverkan pÄ beslutsfattare pÄ lokal nivÄ genom att undersökapÄtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring pÄtryckargruppers verksamhet pÄ nationell och europeisk nivÄ. Slutsatsen Àratt alla dessa intressegrupper anvÀnder sig av liknande verktyg. Studien behandlar Àven skillnadenmellan intressegrupper dÀr delar av medlemskÄren Àr beslutsfattande politiker och pÄtryckargruppersom ej har det. HÀr visar studien att de intressegrupper som har förtroendemÀn som medlemmarfokuserar mer pÄ direktkontakt med politiker Àn vad andra pÄtryckargrupper gör..

Företag förlitar sig ofta pÄ datalager som aggregerar information frÄn flera kÀllor och över tiden. Dessa datalager Àr ofta centrala för beslutsfattande inom företagen, bÄde kortsiktiga operativa beslut och lÄngsiktiga strategiska. Eftersom information Àr en fÀrskvara blir det allt viktigare att de dagliga laddningsrutinerna för datalagren fungerar. Denna rapport avser att analysera möjligheten att applicera principen model checking för en validering. Praktiskt avses att pÄ ett automatiserat sÀtt anvÀnda Promela och Spin som verktyg för att validera att laddningsrutinerna för datalagret Àr korrekta..

IrreguljÀra arkitekturer, sÄ som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det hÀr projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begrÀnsningar. Projektet har fokuserat pÄ hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagslÀget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit Àr att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och dÀrför ges nÄgra förslag pÄ hur man skulle kunna gÄ till vÀga föra att implementera dessa..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vilka förÀldraförmÄgor och andra faktorer som familjerÀttssekreterare anser Àr sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar vid internationella adoptioner. Syftet Àr Àven att undersöka vad familjerÀttssekreterare har för syn pÄ sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.FrÄgestÀllningarna med utgÄngspunkt frÄn syftet: Vilka faktorer tycker familjerÀttssekreterare Àr viktiga dÄ det gÀller förÀldraskap i allmÀnhet och i synnerhet hos adoptivförÀldrar? Vilka levnadsförhÄllanden anser familjerÀttssekreterare vara sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar? Vilka skÀl kan ligga till grund för ett avslag pÄ en adoptionsansökan enligt familjerÀttsekreterarna? Hur ser familjerÀttssekreterarna pÄ sina egna vÀrderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhÄller sig de faktorer som familjerÀttsekreterare tycker Àr viktiga för adoptivförÀldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerÀttssekreterare intervjuades utifrÄn av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrÄn en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte Àr att besvara frÄgan hur nÄgot Àr och hur det sker.

Vi befinner oss i en tid dÀr behovet att kommunicera stÀndigt ökar och det gÀller att hitta nya sÀtt att visuellt kommunicera. Vi ville dÀrför undersöka om det Àr möjligt att pÄ tre mÄnader skapa nya bokstavsformer frÄn grunden. Resultatet Àr 68 bokstÀver och siffror vars uttryck och egenskaper presenteras och jÀmförs. Ni kommer att fÄ en inblick i processen för detta komplexa och detaljrika hantverksyrke. Vi kommer avslutningsvis ge tips pÄ vad ni ska tÀnka pÄ vid framtagning av nya bokstavsformer..

Produktionsstyrningen pÄ företagen runt om i vÀrlden Àr i stÀndig förÀndring. Ett begrepp som ofta anvÀnds för japanska logistiska idéer Àr Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror pÄ vilken författare man lÀser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sÀllan tas upp i litteraturen Àr faktorer som ibland anses som grundlÀggande för att JIT ska fungera framgÄngsrikt pÄ företagen. MÄnga av dessa faktorer Àr nÄgot mjukare aspekter av Just-In-Time.

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod Àr den metod som bÀst kan predicera framtida arbetsprestation. MÄnga rekryterare litar dock pÄ sin intuition istÀllet och det finns sÄledes ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkÀt skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en kÀnslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

Regissörer delar konstnÀrskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem sjÀlva och deras nÀrmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mÀtinstrument anvÀndes Försvarshögskolans ULL-enkÀter för sjÀlvskattning och bedömning och svaren jÀmfördes med hjÀlp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers sjÀlvskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, efterstrÀva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

I dagens vÀrld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förÀndras snabbt. Det skapar nya förutsÀttningar för sociala rörelser. Kulturjam Àr en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhÀllet. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vÀnda dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam Àr en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestÀmmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.