I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter ? tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Problem består ofta av flera variabler som behöver sammanvägas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som är bäst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hämtar information och visualiserar den på ett sätt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjälp för detta användes parallella koordinater..

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vård och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig på individens egen insikt om sin problematik eller om det är ett resultat av omgivningens och nätverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktär då vi hade för avsikt att studera vad det är som gör beslutet till vad det är, d.v.s. finna essensen i vad det är som påverkar och samspelar med beslutet. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

En lagändring har gjorts i Sverige vars syfte är att små och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre gränsvärden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsättning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler än tre anställda. Eftersom lagändringen är relativt ny, medför det att företag i dagsläget precis har avslutat eller är inne i en beslutsprocess angående den frivilliga revisionen.Beslutsfattande är något som ständigt pågår i alla former av organiserad mänsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande både när det gäller rutinfrågor till mer komplexa beslut. Genom mänsklighetens historia har människan strävat efter att få kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsägbarheten samt minska riskerna. När beslut fattas i företag måste även hänsyn tas till en rad förhållanden som är direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och på vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kännetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet på revision inte är tvingande?På vilka grunder är beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förståelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gått till.

Vi har valt att inrikta oss på småföretag, och hur informationen från deras ekonomisystem används i samband med beslutsfattande, vi har även tittat på om det finns andra informationskällor som beslutsfattarna använder sig av än de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgår det att den formella informationen påverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvändandet vid beslutsfattande såg ut valde vi att göra fyra fallstudier på småföretag. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärtlungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök.

I dagens samhälle råder hög konkurrens både mellan företag för att knyta till sig de bäst presterande arbetarna och mellan arbetstagare på en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sätta en nivå på den rörliga lönen som är fördelaktig för både anställda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetära incitament och den påverkan de har på de anställda. Det finns även en mängd forskning som inriktar sig på optimala ersättningsnivåer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begränsat applicerbara i praktiken.Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivå på rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras.

Syfte:                     Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera samt tillhandahålla rekommendationer om huruvida stimulans av sinnena, leder till att kundernas beslutsfattande förändras genom taktil beröring. Vi vill med hjälp av en empirisk studie klargöra om kunder ändrar sitt känselbeteende efter att sinnet syn blivit påverkat. Metod:                   Uppsats är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring de experiment som utförts med tillhörande kundintervjuer på heminredningsavdelningen på Åhléns i Kalmar. Hypoteser har formats ur instuderad teori, som sedan har testats under experimenten på Åhléns. Slutsats:        Genom stimulans av sinnena syn och känsel, har författarna med hjälp av experiment kunnat registrera ett förändrat beteende gällande kunders beslutsfattande. Resultatet tyder på att företag kan använda sig av sinnesstimuli för att skapa kontakt med sina kunder.

Flera stora företagsskandaler har under senare år lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrågor. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom att etik, moral och en professionalism skall återspeglas i dennes handlande. I vår uppsats har vi valt att enbart titta på de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skärpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning på alla de problem en revisor måste underkasta sig, lagarna är ofta dispositiva vilket ger upphov till en gråzon.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Antalet patienter som dör på IVA efter beslut om begränsad behandling ökar. Att besluta om när hoppet är ute och när medicinsk behandling eller livsuppehållande åtgärder ska begränsas eller avslutas är dock inte självklart. Sjuksköterskan har inget beslutsfattande ansvar men arbetar nära patienten och kan inneha kunskap och information om familjens och patientens vilja. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av beslut om begränsad behandling av svårt sjuka patienter på IVA. Fem sjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i södra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.