Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar mångaområden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemästra sjukdomen används olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets allaområden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpåverkas och anpassas för att individen ska kunna återtakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

När är en bild färdig och vem bestämmer det? Hur viktig är en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rätt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebär att någon annan än kreatören avgör om ett projekt är slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kända svenska bildskapare intervjuas om deras syn på den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller ändra det som ritats och utan tillgång till förstudier eller skisser..

Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande.

Uppsatsen behandlar tvångsomhändertagande av barn och unga, lagstiftningen och om-ständigheterna kring ett sådant beslut. Det har varit ett ständigt aktuellt ämne sedan antagandet av aktuell lagstiftning på området. Eftersom Sverige har antagit och ratificerat konventionen om barns rättigheter skall alla beslut som görs med hänsyn till konventionens bestämmelser. Konventionen har fyra huvudartiklar varav en av dem behandlar barnets bästa. Artikeln fastställer att alla beslut som fattas, och som på ett eller annat vis rör barn, skall ta hänsyn till barnets bästa.

Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Bakgrund: Vid vissa situationer togs ett beslut att avstå från livsuppehållande behandling, ett s.k. O-HLR-beslut. Vårdgivare hade en skyldighet att ge patienten information om dennes hälsotillstånd, vård och behandling och detta skulle ske i samråd med patienten enligt lag. Om patienten önskade fanns en möjlighet att överlåta beslutet till den ansvariga läkaren och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har visat sig ha en viktig roll i mötet med den palliativa patienten.

Bakgrund: Palliativ vård i hemmet är en ökande företeelse. Närstående vill ofta delta i vården som informella vårdgivare trots att det innebär stor påverkan på deras livssituation. Den palliativa vårdens uppgift är att i livets slutskede lindra och möjliggöra ett så bra liv som möjligt inte bara för patienten utan också för dennes närstående.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever sin situation i den palliativa hemsjukvården.Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Tolv artiklar valdes ut för resultatet. I sju av de utvalda artiklarna användes kvalitativ metod, i två artiklar kvantitativ metod och i tre både kvalitativ och kvantitativ metod.

Sverige som land har ingen tradition av att adoptera barn inom samhällsvården, istället har långa familjehemsplaceringar används. Vi vill med detta examensarbete undersöka vad de olika parterna åberopar vid en tingsrättsförhandling gällande adoption av ett familjehemsbarn och vad som sedan läggs fram som skäl till beslutet. Examensarbetet kommer utgå ifrån rättssociologi som metod och teori. Detta innebär att vi kommer att söka efter det som parterna åberopar som återfinns i 4 kapitel föräldrabalken men även samhälleliga betydelser som kan komma att påverka utfallet. Anknytningsteorin kommer dessutom appliceras på vårt material.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades.

Vi har i vår uppsats funnit att den verkliga situationen för ett destinationsutvecklingsorgan som är i ett initialt skede av en eventsatsning är komplexare än vad den normativa teorin beskriver. Vår fallstudie påvisar tydligt att destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mål och visioner för destinationsutveckling eller för hur de ska gå till väga i ett eventbeslut. Våra resultat tyder på att de som inte har några strategier som kan ligga till grund för sådana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region Skåne anser vi att det var ?Chansen? som var det primära motivet till att satsa på America?s Cup.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.