Arbetets syfte är att ta reda på elevers föreställningar om matens väg genom kroppen samt matspjälkningsorganens funktion. 46 elever från årskurs 3 och 9 fick genomgå en papper- och pennauppgift varav 19 av dessa därefter intervjuades personligen. Elevernas föreställningar sammanställdes och kategoriserades sedan i fyra olika kategorier. Dessa kategorier sträcker sig från A: en ofullständig Beskrivning av matspjälkningssystemet till D: god förståelse för matspjälkningssystemet.Resultatet visade på att merparten av eleverna inte uttryckte god förståelse för matspjälkningssystemets funktion. Vi har jämfört klassernas resultat och funnit små skillnader.

Bakgrund och problem: Prestationsmätning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat område och kritik har framförts mot att förlita sig enbart på finansiellamått i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmätninginnehållande både finansiella och icke-finansiella mått, kallad integreradprestationsmätning. Ett grundläggande problem är att endast en liten del av forskningensom bedrivits på området har varit fokuserad på små och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie är att beskriva tillämpningen av PM hos växande ochstabila SMF. Denna Beskrivning har vi för avsikt att jämföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att åskådliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillämpningen. Ett delsyfte är att diskutera och utvärdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrån de karaktärsdrag som är specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska små ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de använder prestationsmätning.Denna bild ställdes mot en normativ teoretisk Beskrivning utav prestationsmätning, varpågap åskådliggjordes.

En skånsk kvartsboplats, var det en unik händelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvästra Skåne. Den första stenåldersboplatsen som kvartsen dominerade, både till antalet och till vikt, hittades vid Hjälmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en Beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppställning på stereotypa bosättningar i Skåne och Småland kommer jag också att göra, detta för att kunna se vilka influenser som är starkast på den här platsen..

Syftet med mitt arbete är att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband härmed har jag undersökt om litteraturens Beskrivning av metoden stämmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har även undersökt pedagogers förutsättningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och föräldrar, pedagogernas förhållningssätt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och målgrupp. Det är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

The purpose of this study is to gain knowledge and a broader understanding for how pre-school teachers describe the importance of planned play environments including in what manner children are given influence. By qualitative interviews with five pre-school teachers from four different units I was able to gather data that shows how the planning process concerning a specific play environment had worked and why it looked as it did. The results show among other things that the pre-school teachers viewed the play environment as a vital part of the daily operation and pointed out that it was of vital importance that it came from the children?s interests. Depending on how the play environment had been organized and what its purpose was it offered different amounts of affordances..

Denna uppsats handlar om arvsrätt och testamentsrätt. Syftet är att påvisa de skillnader ett testamente gör på den arvsrätt som är beskriven i ärvdabalken. Ett testamente som är testators sista vilja måste dock böja sig för vissa regler. Dessa regler är beskrivna i uppsatsen. Uppsatsen börjar med en Beskrivning om vad som händer när någon avlider och det inte existerar något testamente.

Denna uppsats består av två delar, den första behandlar kortfattat elementens och solsystemets genes för att fortsätta med en mer omfattande Beskrivning av meteoriterna, deras klassifikation, mineralogi och upprinnelse. Den andra delen av uppsatsen beskriver prepareringen, innefattande montering, slipning, polering och etsning, samt undersökningen av Muonionalustameteoriten. Muonionalusta är en Fe,Ni-meteorit av typen oktaedrit tillhörande den kemiska gruppen IVA. Meteoriten undersöks både med hjälp av malmmikroskopi och med FE-EPMA/WDS-analys. Fem stycken metalliska faser identifierades, nämligen kamacit, taenit, troilit, schreibersit och daubréelit samt viss förekomst av vad som tros vara kromit.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en Beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en Beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad Beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd..

Syftet med arbetet är att visa hur lärare karaktäriserar individanpassad undervisning. I detta ingår deras definition av begreppet och hur de går tillväga i det praktiska arbetet. Vår undersökningsgrupp består av sex gymnasielärare eftersom vi själv vill få influenser till vårt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgått ifrån är fyra frågeställningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska Beskrivningen.

Detta arbete handlar om språkutveckling och hur de medverkande pedagogerna i studien agerat i olika situationer, samt om deras tankar och åsikter om språkutveckling. Studien blev genomförd med observationer och intervjuer ur en kvalitativ forskningsinriktning. I analysen jämförs empirimaterialet med tidigare forskning inom språkutveckling för att avslutas med en diskussion utifrån studiens slutsatser. Analysen visar hur barns språkliga utveckling framförallt sker i spontana och mindre planerade aktiviteter, men även hur pedagogiken avtar i olika situationer. En kort Beskrivning av studiens resultat kan liknas med att pedagogerna belyser språket som nyckeln till allt lärande..

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en Beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad Beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd..

Föreliggande rapport har två huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillägg till rummet, vars Beskrivning styrs av en fysisk avgränsning i en byggnad eller en volym, talas det här också om RUMMET som en sökt förklaring av den utsträckning i rummet som vi med längden på våra sinnens känselspröt tänks nå. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nästa del av rapporten tar plats, nämligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i brukandet av en möbel är det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel från ickebruk till bruk och därmed också från rum till RUM..