Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det.För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar:1. Hur Beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor?2. Hur Beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor?3.

Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjänstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lämpliga valpar. Fördjupningsarbetet Beskriver de olika krav som ställs på hundarna, hur de lämplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lämpliga. Arbetet handlar även om fodervärdar och hur viktigt det är att få tag på bra fodervärdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns någon statistik över kassering av hundar är ett stort problem och något som är under bearbetning..

I detta examensarbete Beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) och mitt terapiarbete med två vuxna adepter med multifunktionshinder i ett sydfranskt boende.Med utgångspunkt från min frågeställning ?Hur mycket har rörelsemönstren, uthålligheten och beteenden hos dessa adepter ändrat sig positivt genom den strukturerande FMT-metoden?? kommer jag fram till följande resultat: Med hjälp av FMT har mina adepter fått ökad uthållighet och förbättrade rörelsemönster. I ett fall har även beteendet förbättrats tydligt..

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare Beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) utför tillämpad forsknings- och utveck-lingsverksamhet inom samtliga transportslag. Inom VTI genomförs ett antal olika projekt inom en stor variation av områden. Det kan handla om t.ex. människors beteende i trafiken, en körbanas hållbarhet eller, som denna rapport handlar om, trafikflödet över en viss geografisk punkt under ett förutbestämt tidsspann.Detta gör att en stor varierad mängd data produceras inom de olika avdelningarna då VTI har ca 35 olika testsystem och instrument som producerar mycket varierad data. Data kan be-stå av allt från relativt enkla heltalsserier till stora komplexa matriser.

Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad.En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal.I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi Beskriver Svedhem nätverksspiralen.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagog be-skriver barns språkliga intresse på förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med språk i miljön för att stödja barns språkutveckling i deras utvecklingzon med särskilt fokus på en jämställd förskoleverksamhet. ? Hur Beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors språkliga intresse på förskolan? ? Hur Beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns språk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns språkliga lärande?Teori: Språkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollärare och en specialpedagog användes till studien. Studien använde en kvalitativ analys av data för att besvara frågorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger ständigt i en social interaktion.

På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som Beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev..

Den här rapporten Beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som påträffats i en mikroskopisk studie som gjorts på fyra stuffer från Dammen nära Dannemora, inkluderande vanliga och påträffade malmtexturer. Två av proverna analyserades med mikrosond..

Många människor har efter avslutad psykoterapi tankar om densamma. Kanske fanns det ämnen som inte kom att benämnas, eller om de överhuvudtaget benämndes kom att göra det i begränsad utsträckning. Uppsatsen bygger dels på en empiriskt genomförd undersökning och dels på litteraturstudier. Det är en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och meningskoncentrering. Fem personer har intervjuats, minst sex månader har gått sedan psykoterapin avslutades.

Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gällande kön, ålder, cancerdiagnos samt bot­barhet. Bloggsökning genom­fördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande två huvudfrågor med delfrågor.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt.

Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgå för en asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan och måste lämna landet. Utifrån det syftet är frågeställningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut när man har fått nej på sin ansökan och skall avvisas?2. Är det möjligt att stödja när man har en myndighetsutövande roll?3.

I Sverige är det i dag ungefär 140 000 personer som har diagnosen demenssjukdom och därför klassas demens som en folksjukdom. Många av dem som insjuknar vårdas i hemmet av en anhörig, vilket innebär en stor omställning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvärld där även en vårdarroll ingår. Att vara anhörig till en demenssjuk partner innebär ofta att den anhörige också blir påverkad både på det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprätthålla sin hälsa i den förändrade livsvärlden krävs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lägga in egna värderingar för att på så vis kunna sätta sig in i den anhöriges situation. Syftet är att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förändrade livssituation då partnern insjuknat i en demenssjukdom.