I denna uppsats undersöker jag vilan på en förskola och analyserar detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna jag utgår från är ?hur talar barnen om vilan?? och ?hur talar pedagogerna om vilan??. Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av intervjuer och fältanteckningar, som jag sedan har analyserat i koppling till Michel Foucaults teori om makt och styrning. Jag har använt mig av begrepp som styrning, tid och rutiner.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.

AbstraktUppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skildaläroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islamoch muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Sommetod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medläroböckernas framställning av islam och muslimer.Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism.

Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig.

In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the ?mara? or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault?s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the ?mara?.

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras.

Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv.Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning.I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Syftet med denna undersökning är att mot bakgrund av en analys av befintlig forskning kring empowerment föra en kritisk diskussion med fokus på makt och människosyn. Litteraturstudie är vår valda metod, och utgångspunkten är en kritisk analys i granskningen av litteraturen. Vi har rekonstruerat tidigare forskning för att undersöka vilken syn som finns på empowerment som framförs i litteraturen. I litteraturgenomgången framkom att makt är en grundläggande beståndsdel i empowerment. Detta medförde att vi valde att hädanefter studera empowerment ur ett maktperspektiv.