Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge Besked om attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen. Vid ett Besked om bröstcancer drabbas ofta kvinnan av en livskris. Både hennes kropp och hennes sätt att se på livet förändras i takt med sjukdomen och det är oerhört viktigt att hon har sina anhöriga och vårdpersonalen till hands som stöd i denna livskris. Syftet är att belysa behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. För att göra detta har metoden litteraturstudie valts.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Målet med rekrytering är att identifiera och attrahera potentiella arbets-sökanden utan att påverka dessa negativt. Tidigare forskning har visat att kandidatupplevelsen påverkas av huruvida den arbetssökande upplever rekryteringsprocessen som rättvis. Syftet med denna studie var att undersöka hur en rekryteringsprocess upplevs av arbetssökanden samt om kön, generationstillhörighet respektive arbetsgivarens attraktivitet har ett samband med kandidatupplevelse. Även skillnader utifrån ansökt yrkesområde, hur långt kandidaten tog sig, samt hur kandidaten fick det slutgiltiga Beskedet undersöktes. Deltagare var 1261 arbetssökanden, varav 1009 var män, som under en sexmånadersperiod sökt arbete på ett stort svenskt industriföretag.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys.

Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förändringar i instans- och processordningen. De grundläggande kraven på denna var att öppenheten i asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av asyl- och medborgarskapsärenden, att processen skulle bestå av en tvåpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas så att kraven på skyndsam handläggning uppfylldes.I denna uppsats har rättssäkerheten för den asylsökande vid prövning av dess asylärende i den nya instans- och processordningen undersökts. Huvudfrågan lyder som följer; säkerställs rättssäkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av asylärenden i den nya instans- och processordningen?Utredning i den här uppsatsen leder till slutsatsen att rättssäkerheten i svensk asylrätt är beroende av att rådande rättsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen måste tydligare särskiljas från sekretessen.

Tidigare forskning kring tolkarbetet visar att tolkyrket har utvecklats och spelar en viktig roll i samhället. Tolkarbetet anses vara en stressframkallande aktivitet. En tolk genomför en kommunikation mellan två partner som inte tillämpar samma språk. Kulturtolk förklarar informationen mer djupgående medan kontakttolken tolkar endast det som sägs utan vidare förklaring. Syftet med studien var att undersöka hur kontakttolkar och kulturtolkar upplever sina arbeten.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjänst i Sverige innehåller, samt grundläggandearbetsmiljömässiga omständigheter för AT-läkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och Socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur ATläkarnaser på sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan påverka sin situation. Sex studier från Sverige och andra länder tas uppgällande AT-läkare el. motsvarande, bl.a.

Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra Besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de främsta dödsorsakerna bland kvinnor. Genom att få ett livshotande Besked, som att drabbas av cancer, kan individens livsvärld bli påverkad. Beskedet kan leda till att individen genomgår en kris. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur yngre och medelålders kvinnor lever sitt liv efter en cancerdiagnos. Metod: Studiens metod var beskrivande och genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av självbiografier.

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta Besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och då stressmomentet kunnat elimineras..

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerBesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerBesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerBesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerBesked.

Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara Besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.