Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som är ett familjeföretag i Anderstorp, Småland. Deras produktsortiment består av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och värmefläktar. El-Björn AB har ungefär 60 anställda och en omsättning på cirka 170 MSEK. På grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det är nödvändigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. Vårt angreppssätt för att uppnå flexibilitet är att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.Målet med detta arbete är att presentera ett antal förslag på åtgärder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa på ett antal konsekvenser som dessa förslag får för ledtiden och lönsamheten samt vilka målkonflikter detta medför.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.

En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I Södertälje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen är indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete är att kartlägga nuvarande specialaxelline och utvärdera denna med hjälp av olika metoder från lean produktion.Därefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende på volym och/eller bemanning.Kartläggningen av nuläget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför är icke-värdeskapande, där den största slöserikällan är olika typer av rörelse. Det gick även att se att beläggningen på de olika positionerna varierar stort och generellt är låg.Utifrån dessa insikter arbetades 15 förbättringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende på om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförändringar.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i år 7 använder IKT på engelska i skolan och på fritiden. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande:Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska i skolan och på fritiden?Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna på IKT och lärande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms län har en enkätundersökning genomförts med elever i år 7 på de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat på enkäten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna använder IKT på engelska i högre grad på fritiden än i skolan och på fritiden är de vanligaste aktiviteterna med IKT på engelska kommunikativa aktiviteter så som chatt och sms.

I och med att man nu håller på att införa en reviderad läroplan för förskolan där bl.a matematiken får en större plats ville jag se hur förskolorna i dag arbetar med matematiken utifrån den läroplan som gäller idag. Syftet med min studie är att ta reda på hur pedagoger synliggör och arbetar med matematiken i förskolan. Är det i planerade aktiviteter eller i den fria leken som matematiken kommer in och hur befäster man barnens kunskaper så att det verkligen blir en bestående kunskap? Jag har valt att i min studie intervjua fem förskollärare från fem olika enskilt drivna förskolor med lite olika inriktningar. Jag har främst tittat på hur de planerar sin verksamhet utifrån läroplanens strävansmål i matematik och hur de lär barnen taluppfattningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser?Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling..

Syftet med studien är att beskriva svårigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som används för att hantera svårigheterna. Använd metod är en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi påverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter samt sömnsvårigheter vilket starkt påverkar förmåga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv och hushåll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svårigheterna påverkar förmågan att anstränga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svårigheterna består av minnes- och koncentrationssvårigheter samt försämrad kommunikations- och reaktionsförmåga.