Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden.

I jakten på att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva väljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till länder där de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva verksamhet är bättre än i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom så kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skälen till varför företag väljer att outsourca sin tillverkning är kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lågkostnadsland kan företagen dra nytta av de lägre lönekostnader som dessa länder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det även en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.

Människohandel är en brottslighet som fått globala konsekvenser genom uppbyggnaden av organiserade nätverk som utbrett sig över stora delar av världen. Detta är något som dagens makthavare bör ta på största allvar. Genom globaliseringen så har gränserna suddats ut och möjligheterna att röra sig fritt i världen har blivit större. Förenta nationerna uppskattar att det är mellan en till fyra miljoner människor som varje år faller offer för människohandeln majoriteten av dessa är kvinnor och barn. I detta så ses kvinnan eller barnet som ett offer medan mannen har makten.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats.

Uppsatsens titel: Varumärkesbyggande - Små företags varumärkesbyggande på en lokalmarknad.Problemformulering: Hur kan ett litet lokalt företag med begränsade resurser bygga sittvarumärke för att på en lokal marknad konkurrera med globala storföretag?Syfte: Syftet med vår uppsats är att analyserar varumärkesbyggandeprocessen för ett litet, lokalt företag i konkurrens med globala storföretag, och därigenom dentifiera kritiska faktorer för ett framgångsrikt varumärkesbyggande. Vi vill komplettera existerande teori medatt utveckla en modell som illustrerar varumärkets grundläggande roll för företagensstrategiska beslut.Metod: Uppsatsens metod är kvalitativ, där djupintervjuer genomförts med identifieradenyckelperson i fallföretagen. Valet av fallföretagen Wokie Dokie och Stantons Pizzeria är gjorda med tanke på att de agerar inom samma branch men med olika produkter.Teori: Valet av teoretisk referensram är gjort med avsikt att beskriva ledande teorier inom områdena varumärkesbyggande och marknadskommunikation och dess mest väsentliga komponenter.Empiri: Empirin består av fyra individuellt genomförda invervjuer med 2 personer på vardera fallföretag. Dessa intervjuer har genomförts med en intervjuguide som baserats på vald teoretisk referensram.Slutsats: Slutsaterna visar att små företag ofta saknar kunskap om vilken rollvarumärkesbyggandet måste ha i företagets övergripande strategi.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området.

Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel.

Akut hjärt-kärlsjukdom orsakar mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. Många patienter med akut hjärtinfarkt uppvisar inte de klassiska symtom som vanligtvis förknippas med sjukdomen utan har en mer atypisk symtombild. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vikten av god kunskap och kännedom om den varierande symtombild som kan förekomma vid hjärtinfarkt, sett ur ett omvårdnadsperspektiv. I metoden har 23 vetenskapliga artiklar bearbetats. Resultatet visade att förekomst av atypiska symtom var vanligare hos kvinnor, äldre och diabetiker.

Fokus i denna studie har legat på två mobila förskolors görande av måltid. Den mobila förskolans avdelning består av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, där vårt främsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- måltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsättningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi även genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av våra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under måltidssituationen. Våra slutsatser är att måltiden på de två mobila förskolorna trots till synes likadana förutsättningar utformades på olika sätt gällande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna på de mobila förskolorna väljer själva hur och var måltiden utformas.

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur.

De senaste årens naturkatastrofer, smittsamma sjukdomar och terroristattentat är exempel på en ökad hotbild vilken svenska researrangörer måste förhålla sig till. I syfte att skydda människor och företagets kommersiella värden gäller det därför att skaffa sig en beredskap för att hantera krissituationer. Hanteringen av kriser involverar ofta företagets förmåga att hantera förändringar. Researrangörerna i denna studie arbetar samtliga med någon form av Crisis Management. Krisberedskap och krishantering är en självklarhet för researrangörernas överlevnad på en konkurrensutsatt marknad.

Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats.