SammanfattningVia Internet kan vem som helst idag komma i kontakt med i princip vilket lands kultur somhelst. MÄnga Àr de mÀnniskor som har intresserat sig, och fastnat, för sydkoreanska artister ochidoler. Ett av mÄnga fan-forum online dedikerade till den sydkoreanska tjejgruppen So NyuhShi Dae Àr Soshified.com. Genom att sammanstÀlla och analysera svaren frÄn en enkÀt, samtstudera befintliga diskussionstrÄdar pÄ forumet tar jag reda pÄ hur fansen förhÄller sig till sigsjÀlva, sin omgivning, andra fans, idolgruppen och Sydkorea.Resultatet blir en salig blandning av identitetsskapande processer, massmediepÄverkan,sjÀlvbild, sexualitetsbestÀmmande konsumtion, musikens roll i mÀnniskors liv och, sist menabsolut inte minst, fanskap. Genom sitt fanskap har idolgruppens fans möjlighet att skapa sigden identitet och vardag de önskar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av lÀndryggen mellan personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och friska.Metod: TvÄ sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik lÀndryggssmÀrta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stÄende knÀlyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades pÄ ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment berÀknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test anvÀndes Chi 2-test. SignifikansnivÄn sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna pÄvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stÄende knÀlyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes berÀknas att öka och i Sverige Är 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kÀnnetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbÀttras genom en hÀlsosam kost. FörÀndrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjÀlper till att undvika blodglukossvÀngningar och förbÀttrar glukostoleransen. LivsstilsförÀndringen Àr krÀvande dÄ diabetes pÄverkar hela mÀnniskan och dennes vardag.

Olsson, R & StÄleker H. Metoder med inriktning pÄ beteendeförÀndringar för personer i behov av förÀndrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

En dramatisk ökning av lÄngtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohÀlsa, ofta stress, har skett de senaste Ären. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Dessa personer löper sjÀlva en ökad risk för att drabbas av ohÀlsa, bland annat riskerar de att sjÀlva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohÀlsa. Sannolikheten Àr dÀrför hög att allmÀnsjuksköterskor Àven kommer att möta denna grupp i vÄrden, och det Àr dÄ viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förstÄelse för deras uppvÀxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar.Metod: Studien grundades pÄ en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa Àmnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Personer som vÀxte upp med missbrukande förÀldrar pÄverkades pÄ flera olika sÀtt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet sÄ som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjÀlp av stöd gÄ vidare och acceptera sin uppvÀxt.Slutsats: Informanterna pÄverkades mycket av sin uppvÀxt senare i livet.

Syftet med denna studie var att utifrÄn kriminalvÄrdspersonalens bild söka förstÄelse för vad fÀngelsepÄföljd för lagövertrÀdare med utvecklingsstörning kan innebÀra. VÄr undran var om fÀngelseanstalter har resurser att rehabilitera och vÄrda personer med utvecklingsstörning som har sÀrskilda behov. Vi ville Àven undersöka vilka effekter fÀngelsepÄföljd kan fÄ för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en frÄga var om det i dagslÀget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagövertrÀdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer och erhÄllit svar via e-post frÄn ytterligare tvÄ kriminalvÄrdsinspektörer inom kriminalvÄrden, samt erhÄllit svar via e-post frÄn en sakkunnig person inom kriminalvÄrdens huvudkotor.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensÄr stÄr inför stora förÀndringar i sitt dagliga liv, förutom en mÀngd olika behandlingar stÄr personerna Àven inför betydande förÀndringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensÄr har en sÀnkt livskvalitet, lider av smÀrta, pÄverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensÄr. Framför allt Àldre personer drabbas och incidensen ökar med Äldern. Syftet Àr att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensÄr.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka skattningen av hĂ€lsa och livskvalitet utifrĂ„n kön, Ă„lder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens skattning av hĂ€lsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige.Resultat: Ökade besvĂ€r av vissa sjukdomssymptom, dĂ€ribland svĂ„righeter att ta en lĂ„ngpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lĂ€gre skattad hĂ€lsa. Vid ökade besvĂ€r av vissa sjukdomssymptom, dĂ€ribland nedstĂ€mdhet och sömnsvĂ„righeter, sĂ„gs samband med en lĂ€gre skattning av livskvaliteten.

Demenssjukdom Àr en skada som pÄverkar hjÀrnans olika funktioner, beroende pÄ vad skadan sitter. DÄ den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av ÄtgÀrder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmÄga att förstÄ och tolka sin omgivning och fÄr dÀrmed lÀtt en kÀnsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hÀlsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av Ätta informanter och en innehÄllsanalys som analysmetod valdes.

Det har lÀnge dividerats om hur den teknologiska utvecklingen pÄverkar oss. Marshall McLuhan och Alvin Toffler ifrÄgasatte vÄrt beteende och berÀttade om hur teknikens utveckling kommer att pÄverka oss redan pÄ 1960-talet. Det har ocksÄ myntats uttryck som information overload och infobesity som uttrycker den stress mÀnniskor upplever nÀr de inte lÀngre kan bearbeta den information de konstant tar del av. Sociala medier Àr en stor bidragande faktor till det rÄdande tillstÄndet av information overload. Det rÄder inte heller nÄgra tvivel om att vÄr anvÀndning av sociala medier mer eller mindre pÄverkar vÄra medvetna beslut och vÄr kommunikation. Information overload Àr inget nytt begrepp, och i dagens informationssamhÀlle Àr det inte bara massmedia som stÄr för den informationsspridning som sköljer över befolkningen utan de Àr sjÀlva delaktiga i att skapa den enorma mÀngd information och kommunikation de tar del av varje dag.